MORFIN/ÖVERKONSTAPEL STUDER

Dec 4th, 2008 | By | Category: 2008-5, Recension

Omslag till Öveerkonstapel Studer

Av Friedrich Glauser
Das erzählische Werk I-IV
Morfins förord, urval och översättning: Peter Handberg
Överkonstapel Studer (Wachtmeister Studer, 1936) är översatt av Anna Bengtsson
Ersatz Pocket 2008

Morfin
är en vittomspännande, självbiografisk, mycket utlämnande utgåva texter av en man med tydliga mentala krämpor och svårt drogmissbruk. Friedrich Glausers berättelse om avgiftningar påminner mig om filmen Mannen med den gyllene armen med Frank Sinatra som jag först såg som ung och därefter på filmkanalen TCM.

friedrich glauser

Glauser föddes i Wien 1896 och hamnade i Schweiz där han blev författare. Innan han dog 1938 tillbringade han långa tider i fängelser och på anstalter. Men han hann skriva fem romaner om överkonstapel Studer, en mycket intuitiv hjälte som blev så populär bland tyskspråkiga läsare att det mest kända deckarpriset – Glauser Preiss – döptes efter författaren, liksom en gata.

Schweiz var neutralt under första världskriget och känt för sin ordning och reda. Den som störde ordningen hamnade på dårhus, ofta i Waldau, och Glauser var en störig person, en morfinmissbrukande lögnaktig tjuv. Glausers far var så förtvivlat besviken på sonen att han ville få honom kastrerad. När Friedrich spärrades in – på uppfostringsanstalter, kliniker, fängelser och sinnessjukhus – gjorde han allt för att försöka rymma, eller begå självmord. Vid varje tillfälle greps han och återfördes i förnedring till anstalten. En gång i början av 1920-talet lyckades han dock ta sig till Marocko och hamnade i Främlings-legionen. Året innan han dog kom hans bok om upplevelserna där ut. Romanen hette Gourrama och hyllades av dåtidens kritiker. Han avled 42 år gammal år 1938, dagen innan han skulle gifta sig.

Morfin består av ett urval självbiografiska texter, brev, läkarutlåtanden, noveller, och skisser där Glauser   beskriver  det helvete som ett missbruk innebär. Ingenting tycks vara förskönat i hans texter om livet tillsammans med den drägg till vilken Glauser emellanåt tycktes räkna sig.

1936 kom första romanen om överkonstapel Studer och den filmades med framgång tre år därefter. Denne polisman – åtminstone hans namn – kan man läsa om i en polisrapport från 1920, sedan han gripit Glauser som rymt från sinnessjukhuset. Studer tycks ha gjort ett djupt intryck på den blivande kriminalförfattaren.

Överkonstapel Studer handlar om ett rånmord utanför en alpby där en ung man med mörkt förflutet grips. Studer får lämna stadslivet för att åka dit som förhörsledare. När den unge mannen hänger sig i cellen börjar Studer misstänka att han är oskyldig och han drar ut på jakt efter sanningen där mördarens identitet bara är en av många avslöjanden som görs.

I Glausers beskrivning av den schweiziska folksjälen hittar man likheter med Dürrenmatts Kommissariens löfte och Domaren och hans bödel. Det är folket i alplandet som bli intressantare än jakten på en brottsling.

Många imponerades av Glausers Överkonstapel Studer. Inte författaren själv, dock. Han ville egentligen bli poet och kallade boken ”sin skräproman” eftersom den skrevs för pengar.

BIRGITTA GENBERG

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22