MORDET PÅ AXEL VON FERSEN

Mar 7th, 2010 | By | Category: 2006-4, Recension

Av Herman Lindqvist
Historiska Media 2006

För ett par år sedan kunde man med ett Aftonblad köpa ”En hel bok – för 10 kr”. Den 2 augusti 2004 fick man till detta facila pris Axel von Fersen herreman och kvinnotjusare av Herman Lindqvist. 104 dubbelspaltiga sidor var det och en hel del bilder ingick. (Boken tidigare utgiven på Fischer 1991). Nu kommer journalisten och författaren Lindqvist med ett nytt arbete om von Fersen: Mordet på Axel von Fersen. Nytt och nytt – delvis är texten sig lik även om den har disponerats om, fokuserats närmare på mordet, putsats till och försetts med flera färgillustrationer.

Omslaget har skapats av Petter Lönegård som använt sig av Dreuillons von Fersenporträtt från 1799. Axel von Fersen poserar som överste i Gula husarregementet och är cirka 45 år gammal. Bilden har placerats framför gatstenar med tjocka svarta fläckar som väl skall föreställa blod. Osmakligt! I texten på baksidan påstås det att mordet ”skedde i samband med tronföljaren Karl Augusts begravning”. Detta är ett gammalt ihärdigt fel och man kan lycka att människor som ger ut ett historiskt verk om von Fersen borde veta bättre.

Dådet inträffade när det kungliga liket togs in i huvudstaden den 20 juni 1810. Karl Augusts döda kropp fördes sedan upp till slottet där den omgiven av is förevisades för folket, innan begravningen skedde i Riddarholmskyrkan den 13 juli – bortåt en månad efter von Persens hemska död således. Fersenska mordet skedde alltså ej vid begravningen! Det går inte att mörda någon som varit död i 23 dagar!

Har inte Herman Lindqvist orkat läsa baksidestexten? Man har också haft en faktagranskare, Eva Queckfeldt. Vad har hon sysslat med och vilka vetenskapliga kvalifikationer har hon? En något så när bildad historiker ser väl, som jag gjorde, direkt att det är fel! Om Fersenska mordet gjorde Ture Nerman ”Ett historiskt reportage” 1933. Det är en ganska flyhänt skriven bok vars brister inte är så många – dock förevisas fel ”Haga Slott” – inte det där Karl XIII nekade von Fersen audiens, utan namnen utanför Enköping! 1974 kom så Fersenska mordet – Hur kunde det hända? av fil doktor Gardar Sahlberg han var på sin tid en välkänd TV-profil. Som jag själv skrivit en vetenskaplig essä om Folkmassan i Fersenska mordet, kunde jag konstatera att Sahlberg plöjt igenom även de Kämnärsrättens protokoll som skrivits av en person med näst intill oläslig handstil. Ambitiöst! Sahlbergs bok är utmärkt och Herman Lindkvist kommer på efterkälken. Han skriver bra, vet bättre än sin baksidesförfattare vad som hände och verket har många och granna bilder. Det är trist med torra professorer som skriver historia och på så sätt är det en frisk fläkt när Lindqvist dammar på. Men ibland går det väl fort. Han jagar förbi intressanta frågeställningar.

Jag saknar ett personregister, ett sådant är nästan nödvändigt i ett historiskt verk. För att ta ett exempel så misstänkte jag när jag forskade fram min essä, att den intrikate nidskrivaren Carl August Grevesmöhlen hade en mera central roll i konspirationen än vad som framgått. Hos Sahlberg hittar jag nio hänvisningar i personregistret. Lindqvist nämner denne intressante herre men hur många gånger? Och i vilka sammanhang? Finns inget register är det näst intill omöjligt att kolla. Lindqvists bok är alltså otillräcklig även i detta avseende. En person förtjänar dock beröm: John Chrispinsson har skrivit ett bra förord!

JEAN BOLINDER

Taggar:

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22