MORDET I AMSTERDAM

Aug 22nd, 2008 | By | Category: 2008-4, Recension

Omslag till Mordet i Amsterdam

Theo van Goghs död och toleransens gränser
Av Ian Buruma
Murder in Amsterdam – the death of Theo van Gogh
and the limits of tolerance 2006, 2008
Översatt av Emeli André
Natur och Kultur 2008

I Ian Burumas senaste bok Mordet i Amsterdam försöker författare utreda begreppet tolerans och vad det innebär i dagens Europa. Intoleransen känner vi till. Hatet mot västvärlden och dess värderingar har med likartat innehåll kommit från flera håll. Nu tycks det vara islam – eller snarare islamismen – som leder sådana kampanjer och letar efter alla tänkbara orsaker att elda upp hatet.

Eftersom Buruma växte upp i Holland (han är numera bosatt i USA) räknar han sig som hemmahörande i norra Europas liberala tradition. Han beskriver Holland som ett genomgående kommersiellt land där ingen intresserat sig för revolution – utom på sistone där vissa islamister höjer rösten och vissa begår mord i profetens namn.

I Mordet i Amsterdam beskriver han två mycket uppmärksammade mord – de på den provocerande filmregissören Theo van Gogh och den inte mindre provokative politikern Pim Fortuyn. Men det är också beskrivningen av ett land som förändrat sig mycket under de 30 år Buruma vistats i England och i Japan. När han återvände överraskades han av medias beskrivningar av blodiga sammanstötningar, mord av bestialisk typ, judehat och muslimsk terrorverksamhet.

Ett av morden berörde honom djupt. Han hade varit barndomsvän med Theo van Gogh. Han fann att det kanske inte enbart var muslimskt hat mot de otrogna som låg bakom morden. De två offren var dessutom homosexuella och toleransen mot sådana avvikande var störst i Amsterdam men om inte obefintlig så i alla fall låg i resten av landet, som Buruma beskriver som liten. Oförståelsen mot invandrare – vars majoritet är muslimer – växte i och med att de blev mycket synliga i de småstäder där de placerats.

Han är inte heller nådig mot de politiker och samhällsdebattörer som för ett decennium sedan höjde mutikulturellt tänkande till skyarna för att nu se samma sak som en nationell katastrof. Svårigheten har varit att med tvång anpassa invandrare till det låglänta landets kultur och holländare värjer sig mot möjligheten att sharia ska få status som lag i Nederländerna. Någon sharia lär det inte bli, menar författaren, och efter en eller två generationer brukar invandrare assimileras och hamna i mittfåran.

Problemet är snarare klass. Den interna konflikten mellan muslimer (och den är betydande) beror enligt författaren på att de stridande kommer från olika skikt i samhället. Han visar på detta genom att beskriva olika personer som han intervjuat: till exempel islamistkritikern Ayaan Hirsi Ali som hörde hemma i den somaliska eliten innan hon kom som flykting till Holland från ett påtvingat äktenskap. Det är stor skillnad på henne och de fattiga stackare som befolkar Amsterdams härbärgen och som inte har annat än religionen att ty sig till. Själv tycks hon inte märka att hennes ateism är en minst lika dogmatisk religion och att hennes debattinlägg uppfattas som mycket nedlåtande av marginaliserade muslimer.

Ändå tycks han inte mena att det islamistiska problemet skulle vara början på ett krig mellan olika civilisationer. Däremot mellan ideologier, eftersom islamismen mer kan räknas som en ideologi än som en religion även om den talar i religiösa termer. Det handlar om människor – i första hand unga sådana – som inte känner sig hemma i samhället. Därmed en politisk fråga som kan och bör lösas.

Titeln Mordet i Amsterdam kommer sig av att den kontroversielle filmaren Theo van Gogh en kall novemberdag 2004 mördades av den fanatiske muslimen Mohammed Bouyeri när han cyklade till arbetet. Holland – som gärna framstår som toleransens stamort på jorden – chockades och behöll den känslan även sedan det kommit fram att mördaren provocerats av en TV-film som van Gogh gjort tillsammans med Ayaan Hirsi Ali.

Ian Buruma föddes i holländska Haag 1951 av brittisk mor och holländsk far. Han tog sin universitetsexamen i kinesisk litteratur och i japansk film och har blivit hedersdoktor i teologi i Groningen och professor vid Bard College i New York. Han var varit journalist och som författare har han ett dussin böcker bakom sig. På 70-talet bodde han i Tokyo och arbetade som dokumentärfilmare, fotograf och skådespelaren och han har skrivit en handfull böcker om japansk kultur. Han talar holländska, engelska, franska, tyska, japanska och mandarin.

KJELL E. GENBERG

Ian Buruma flyttade till New York 2005 men säger att han fortfarande mest känner sig som nordeuropé.  Foto: Eri Hotta

Ian Buruma flyttade till New York 2005 men säger att han fortfarande mest känner sig som nordeuropé. Foto: Eri Hotta

Taggar: ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22