MEMORANDOM

Apr 16th, 2014 | By | Category: 2014-04 apr, Recension

Omslag till MemoRandomAv Anders de la Motte
Forum, 2014
ISBN 9789137141794, inb, 399 sidor

Det var inte utan förväntan jag öppnade Anders de la Mottes efterlängtade första bok i en ny serie. Efter att ha läst den förra, [geim]-trilogin, var mina förväntningar högt ställda. Och jag blev absolut inte besviken, trots att boken är ganska olik de första.

Det går bra för författaren. Han har blivit utgiven i många länder och översatt till många språk. Kanske är han Sveriges hetaste kriminalförfattare för närvarande. Den här boken är den första i en ny serie och redan såld till över tjugo länder och ska bli TV-serie i USA producerad av Lionsgate (de som gjorde Mad Men). Det har gått fort för den ödmjuke Anders de la Motte. Det var inte länge sedan han blev författare på heltid.

I de tidigare böckerna var berättartempot högt och det har han bibehållit, eller snarare ökat. Boken börjar med en bilkrasch och arbetar sig sedan upp till en crescendoliknande avslutning. Läsaren får verkligen hålla i hatten för att hänga med i denna bergochdalbaneberättelse.

Huvudperson är David Sarac som är informatörshanterare vid Stockholmspolisen. Han håller kontakt med uppgiftslämnare och tjallare. Dessutom är han ansvarig för en infiltratör, Janus, som är placerade i centrum bland de kriminella kretsarna. David råkar ut för en trafikolycka och tappar minnet, som dock sakta återkommer. Han minns dock inte vem Janus är, och många vill ha tag på denne skuggliknande figur. Både poliser och kriminella har satt ett högt pris på hans huvud. Naturligtvis kommer David i kläm i denna jakt.

Ett traditionellt och ganska välanvänt upplägg med minnesförlust utnyttjas av de la Motte på ett hundraprocentigt sätt. Han faller inte i de vanliga klyschfällorna. Sarac är visserligen hjälte, men hans karriär verkar ganska solkig i kanterna. Poliser och kriminella i intrigen är ena stunden misstänkta individer och i den andra har de ett gott och välvilligt hjärta. Men som det visar sig: Alla ljuger för att själv vinna fördelar.

Författaren berättar som vanligt sin historia på ett briljant sätt, där spänningen hela tiden stegras. De olika karaktärerna får ändå utrymme att profilera sig. Anders de Motte lägger mer kraft på människorna än på miljöerna. Kanske blir det ändå till sist lite väl actionspäckat och våldsamt, även om slutet lämnas lagom öppet för en fortsättning. Dessutom finns det en sidohistoria med en skum politiker som vi läsare vill veta mer om.

Anders de la Motte tillhör sannerligen mina favoritförfattare… och som det verkar är det fler som tycker som jag. Bra!!!

NISSE SCHERMAN

Anders de la Motte

Anders de la Motte. Foto Helén Karlsson

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22