MARGOT

May 30th, 2011 | By | Category: 2011-5 maj, Recension

Omslag till MargotAv Michal Witkowski
Margot 2009
Översättning Stefan Ingvarsson och Emi-Simone Zawall
Natur och Kultur 2011
ISBN 9789127121676, 216 sidor, häftad

Om man läser en bok och inte begriper vad den egentligen handlar om kan man antingen gå och undersöka skallen eller läsa boken en gång till. En enkel självkontroll i det här fallet visade att hjärnan var ungeför som vanligt, varken bättre eller sämre. Alltså var det bara att läsa om den polske författaren Michal Witkowskis Margot.

Den handlar om en kvinnlig polsk långtradrarchaufför som extraknäcker som något slags prostituerad, eller om hon bara är nymfoman. Redan här hänger det upp sig lite. Är inte kvinnliga chaufförer redan utstatta för tillräckligt många fördomar?

Michal WitkowskiMen ok, nymfoman, varför inte? Tillsammans med en tysk prostituerad hamnar hon i en orgie med ett antal manliga chaufförskollegor. Det hela är så omfattande att det får en att undra om inte författaren surfat lite väl mycket på obskyra sidor på nätet.

Resan vinglar vidare och hon tillbringar en av de för lastbilschaufförer lagstadgade rasterna hos en präst som driver ut demoner. Där berättas en historia om en landsortsyngling som äter hovfett (för hästar alltså), som något slags drog och blir en världsberömd artist (i Polen).

Vi träffar också på heliga Joanna, långtradarchaufförernas helgon, där hon sitter i sin rullstol och har radiokontakt med chaufförerna dygnet runt. Hon blir något av en drömkvinna för dem med sin smeksamma röst och kanske just därför att ingen har sett henne.

Det här och mycket mer kan som synes vara lite svårt att få ihop, även om det är mycket möjligt att det finns blinkningar till delar av det katolska polska samhället.

Behållningen av boken är språket. Översättningen av Stefan Ingvarsson och Emi-Simone Zawall är helt underbar med meningar som: ”Trots rökförbudet tog jag en snabb cigg. Av ren nervositet hade jag så mycket rännskita att jösses!” Det svänger och slänger hit och dit och allra bäst är det när man följer chauffören Margot.

Utan att alltså riktigt fatta vart författaren vill komma med boken får man i alla fall ett slags ’white trash’-inblick i ett grannland som nog de flesta vet rätt lite om. Man kan störa sig på alltihopa eller njuta och förmodligen är alla könsorden betydligt mer uppseendeväckande i författarens hemland, än här hos oss där man pratar analblekning i P3:s ungdomsradio.

Men att läsa den här boken blir till slut som att äta en stor påse godis när man är hungrig. Det smakar gott, men man blir inte riktigt mätt.

DAVID ERICSSON

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22