MARGARETHA KROOK Drottningen av skrattet och gråten

Oct 20th, 2014 | By | Category: 2014-10 okt, Recension

Omslag till Margaretha KrookAv Astrid Hasselrot
Atlantis, 2014
ISBN 978-91-7353-703-2, 263 sidor

När det blåser isande vindar i Stockholm finns det en plats där det går att värma sig utomhus. Alldeles invid Dramatiska teatern står en bronsstaty av en kvinna i naturlig storlek som tittar ut över Nybroviken, klädd i en jacka, sydd som ett lapptäcke, med en sjal över huvudet. Lägg armen kring kvinnan och känn hennes värme.

Statyn föreställer skådespelerskan Margaretha Krook (1925–2001) i den sorts kläder hon gick i på jobbet och den står på exakt den plats hon brukade ställa sig för att ta en cigarrett. Tittar man närmare på det brunpatinerade konstverket ser man att både näsa och mage är så nötta av beundrande smekningar att de blivit gyllengula.

Margaretha Knutsdotter Krook Hammar föddes och dog i Stockholm, men växte upp i Norrtälje. Innan hon blev skådespelerska – och som sådan 1900-talets troligen mest respekterade och uppskattade inom både komik och dramatik – var hon en tid på 40-talet flygvärdinna. Bland de som studerade vid Dramatens elevskola samtidigt med Margaretha kan nämnas storheter inom yrket som Jan Malmsjö, Jan-Olof Strandberg, Allan Edwall, Lars Ekborg och Max von Sydow.

Stockholms teaterhabituéer älskade hennes scenkonst men att hon blev stor för nästan hela svenska folket kan hon tacka radio och TV för. Det var via TV-teatern (och innan dess radioteatern) som denna konst spreds till en mycket stor publik. När reklam-TV sedan kom kunde alla njuta av hennes och Ernst-Hugo Järegårds flamsroliga reklam för smörgåsfettet  Flora.

Astrid HasselrotPå Dramaten kreerade hon ofta kraftfulla kvinnor, som Mor Courage, Madame Kollontaj, Maria Callas och Gertrude Stein, och fick strålande recensioner. På bio fick hon spela mer lättsamma roller, bland annat som Gösta Ekmans mor i hans film Morrhår och ärtor (där skrattet emellanåt sattes i halsen) och Tage Danielsson ville gärna ha henne med i sina produktioner (hon är magnifik i superroliga Picassos äventyr där hon spelar målarens mor).

I radions På minuten (på den tiden det programmet var riktigt roligt) munhöggs hon intellektuellt med Stig Järrel, Catrin Westerlund och Moltas Eriksson. När Westerlund avled kom Hans Alfredson med i gänget. När man talar om komik bör man nog inte glömma TV-sketchen Skattkammarön i programmet Estrad 1967, skriven av Bengt Linder men mycket improviserad av Margaretha Kroo, Åke Grönberg, Gunwer Bergkvist och Lars Ekborg. De fyra ska spela ett sällskapsspel med har svårt att komma överens om reglerna. Svenska folket satte kaffet i vrångstrupen när Krook plötsligt utropade ”Ra’rej i brasan”. Så grovt språkbruk var man inte van att höra i TV på den tiden.

Ända sedan 1895 har Tennysons dikt Nyårsklockan reciterats på Skansen vid nyårsaftons tolvslag. Den som troligen blev mest berömd för din diktläsning var skådespelaren Anders de Wahl och efter hans död fördes traditionen vidare av folkkära artister, nu i TV. Margaretha Krook läste dikten åren 1997–2000.

Marie-Louise Ekman, gift med Gösta d. y., fick skådespelerskan att gå med på att det gjordes den avgjutning av henne i naturlig storlek jag berättar om i inledningen. Den mångsidiga Margaretha ficka aldrig veta att skulpturen skulle få kroppstemperatur, det bestämdes efter hennes död i cancer på Ersta sjukhus i Stockholm 2001. Hon vilar nu i minneslunden på Galärvarvskyrkogården på Djurgården.

Bokens författare Astrid Hasselrot har intervjuat Hans Alfredson, Gösta Ekman, Marie-Louise Ekman, Yvonne Lombard, Jan-Olof Strandberg, Lil Terselius och många fler av Krooks vänner och kolleger.

KJELL E. GENBERG

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22