Av Ronny Ambjörnsson
Ordfront 2001

Det är intressant att göra jämförelser mellan denna essäsamling (som kom ut först 1990 och nu har ombearbetats) och Annika Johanssons bok om fantasy, som recenserats på annan plats i detta nummer. Båda tar upp litterära företeelser; Johansson ur ett författar- och läsarperspektiv och Ambjörnsson som berättar om huvudfigurer och deras betydelse för hur världen ser på mannen som varelse.

Han berättar liksom Johansson om Dracula som sög blod och Frankenstein som skapade en levande varelse, men också om Sherlock Holmes, James Bond och Tarzan. Han sätter in dessa gestalter både i tidsanda och könsmodeller och resultatet har blivit intressant. I en hel del fall till och med rejält provokativt eftersom författaren menar att mannen historiskt sett varit osynlig länge – eftersom ingen har sett mannen för bara män.

Jag tror att han kan ha rätt, fast flera damer som jag talat med knyter näven och skriker “fel, fel, fel”! Om man glömmer genderproblematiken har spänningsintresserade i vilket fall stort nöje av den här volymen.

JAN NYGREN