MAFFIAN

Jul 2nd, 2008 | By | Category: 2008-4, Recension

Omslag till MaffianAv Norman Lewis
The Honoured Society 1952
Efterord av Norman Lewis (1984)
Förord av Tomas Lappalainen (2008)
Översatt av Kjell Ekström (1965)
Fischer & Co 2008

Intresset för sicilianska Cosa Nostra (Vår sak) alias maffian slog igenom hos den breda allmänheten i och med filmerna om Gudfadern och hans familj under 1970-talet. Det var alldeles utmärkta berättelser, inte helt olika släktkrönikor som exempelvis Herrskap och tjänstefolk (Upstairs, downstairs) som strax dessförinnan spelats i otaliga avsnitt i svensk TV. Lite om maffians födelseort Sicilien fanns också med men gissningsvis berodde uppmärksamheten på att huvuddelen av historien utspelades i ett USA som de flesta av oss inbillade sig att vi kände igen.

Ursprunget är helt annorlunda. Ännu på 1960-talet, när levnadsstandarden i Sverige förbättrades för varje år, levde folket på Sicilien i en fattigdom som närmast borde kallas misär, inte olikt medeltida elände. Åtskilliga herrar hade styrt ön sedan 1200-talet (Kungariket Sicilien bildades 1130 av kejsar Fredrik III, som försökte samla den italienska, grekiska, arabiska och normandiska befolkningen till en enhet) och alla tog ut förödande höga skatter, inte minst för att försörja de militära styrkorna. Alla resande befattningshavare hade rätt att våldgästa vem som helst på ön.

Det som blev ursprunget till maffian kom till för att skydda de fattiga, men det ändrades snart när ”bekyddarna” märkte var de kunde hitta större förmåner. Fattiga daglönare och barnarbetare hölls i strama tyglar av jordägarna och maffian som såg till att arbete betalades så lite som möjligt. Så fortsatte det ända till mitten av förra århundradet – och de förbättringar som kom då var egentligen minimala.

Fortfarande sköttes ”rättskipningen” av lokala herrar och banditer i deras tjänst. Den italienska staten började på 1970-talet kämpa emot den utmaning som maffian utgjorde, men följd att banditorganisationen utmanade Rom genom att mörda jurister, poliser och politiker.

Norman LewisLewis genomgång av maffians historia är skrämmande och visar fram det människoförakt som Cosa Nostras företrädare utstrålar. Maffian och dess hantlangare massakrerade utan misskund de människor (ibland många i stöten, ibland enskilda) som de ansåg stå i organisationens väg. Den som gjorde maffian ovärderliga tjänster kunde inte känna sig säker för det – ett gott exempel är banditen Salvatore Giuliani som efter att ha begått ett antal mord för Cosa Nostras räkning själv slutade blodig och lönnmördad på ett smutsigt torg. Maffian ägnar ganska många sidor åt denna fascinerande, realpolitiska historia.

Italiensk TV gjorde för ett drygt decennium sedan en serie om maffian kallad Bläckfisken. Det är ett passande namn. Lewis visar med tydlighet hur dess många armar omfamnar snart sagt varje verksamhet.

Då och då får vi veta att maffians välde är brutet. Senast för något år sedan då maffabossen Bernardo Provenzano greps i en bondgård på ett berg ovanför den nu världsberömda orten Corleone.

Men en capo kan ersättas och det troliga är att så redan är fallet. Tar men en arm av en bläckfisk finns det fler armar kvar.

KJELL E. GENBERG

Taggar: ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22