LÖPGRAVSVÄGEN

Mar 15th, 2010 | By | Category: 2004-2, Recension

Av Kari Hotakainen
Jouksuhaudantie 2002
Översatt av Camilla Frostell
Forum 2004

Det finns en krypande thrillerkänsla i Kari Hotakainens bok (hans första på svenska) fast den inte handlar om brott annat är i strikt samhällelig medborgarmening. I Finland erhöll romanen landets främsta litterära utmärkelse Finlandiapriset år 2002 och sedan blev det Nordiska Rådets pris.

Huvudpersonen Matti är velourpappa à la 70-tal, duktig vid spisen och en herre som tror sig veta allt och inte drar sig för att tala om det. Denne rätt sympatiske besserwisser tröttar ut hustrun och efter ett bråk klipper han till henne. Hon flyttar.

Nu lägger han ner all sin inneboende drivkraft på att ta henne tillbaka. Eftersom hon sagt sig vilja bo i villa satsar han all energi på att skaffa en sån. Det är i förberedelserna för ett köp som thrillermomentet tar plats. Fortsättningen har paralleller till många historier om bovarna som skall råna en bank. Förutsättningarna tycks goda men verkligheten motarbetar och till sist går allt åt helvete.

Mitt i tonen av sorg och besvikelse berättar den gamle satirikern om radhusens invånare och riter vid grillarna och på groggverandorna. Här får man lära sig att det inte är stor skillnad på finländare och svenskar, kanske inte på några andra heller. Man får lära sig en massa annat också medan man följer Mattis kamp för det han tror skall ge honom manligheten och lyckan tillbaka.

Romanen har ett mycket bra svensk språkhölje. Camilla Frostell tycks översätta allt som kommer från finska till svenska. Det ska vi nog vara glada för.

BIRGITTA HÄRNER



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22