LAURA

Sep 18th, 2009 | By | Category: 1996-3, Recension

Av Hilary Norman
Laura 1994
Översatt av Gun Amelin
Bonnier Alba 1996

Laura, föräldralös sedan fyraårsåldern, växer upp hos sin farfar på den grekiska ön Chryssos. Hennes barndom är lycklig, men allt förändras drastiskt när hon tolv år gammal skickas till England för att gå på internatskola. Här sätts de nya eleverna på prov av de äldre på ett ofta grymt och hänsynslöst sätt. Laura är ensam och känner sig väldigt frustrerad av den mobbning som hon utsätts för. Under en utflykt som skolan ordnat känner hon sig trängd och hotad. Hon har en kniv gömd i sina kläder och när klasskamraterna försöker kasta henne utför ett stup slicker hon kniven i en av flickorna som dör. Denna händelse kommer att förfölja Laura genom hela livet och hon bär på oerhörda skuldkänslor. Hon hamnar på en ungdomsvårdskola och där träffar hon Gus som har haft en mycket tragisk uppväxt. Laura och Gus kommer att följa varandra av och till och stötta varandra under olika dramatiska skeden i livet, även om vänskapen många gånger utsätts för stora påfrestningar.

Laura utbildar sig till platsförmedlare och hon avancerar snabbt i graderna och träffar den stormrike Roger Ambler. Han har i hemlighet tagit reda på Lauras bakgrund och detta attraherar honom på ett snedvridet sätt. De gifter sig men äktenskapet är från början dömt att misslyckas, och de skiljer sig.

Laura börjar om från början med två tomma händer och vänskapen med Gus betyder allt för henne. Till slut finner hon lyckan i en annan man, även om vägen dit har varit väldigt lång.

Det finns flera författare som skriver den här typen av böcker; en slags såpopera i bokform. Människorna är oftast mycket vackra och rika, det är mycket intriger och elakt spel och gärna inslag av perversiteter, men det finns alltid en eller ett par personer som är goda som man kan luta sig mot och som alltid gör det rätta. Det händer mycket och man kan sitta och gotta sig åt hur de som ar superrika lever samtidigt som man kan reta sig på hur stereotypt flera av människotyperna är skildrade. Ibland får jag en känsla av att dessa författare har ett gemensamt koncept som de skriver efter. Men läser man endast en enstaka bok då och då av den här sorten så kan det vara riktigt underhållande, vilket jag tycker att den har boken är.

HELEN STENBACK



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22