LABYRINTEN

Jan 12th, 2008 | By | Category: 2000-3, Recension

Av Henning Mankell
Ordfront 2000

Detta har blivit en hybrid mellan TV-manus och utkast till en roman. När Mankell började skriva en bok fann han att det i själva verket höll på att bli en berättelse för rörliga bilder. När inspelningen gjordes kom han på att det kunde bli en bok trots allt, och så gjorde han en sådan.
Det borde han kanske ha låtit bli. Resultatet har nämligen blivit ett stort bildmanus (fotoillustrationer ur TV-filmen finns förstås med), 243 scener som med scenanvisningar. Det handlar om en svindel, men Mankell sviker läsaren genom att aldrig berätta hur bedrägeriet gick till. Däremot koncentrerar han sig på vad folk gör och säger, men man får en mycket diffus uppfattning om var de befinner sig.
Vad det hela handlar om är att man hittar ett kranium på en kobbe. Utredningen sköts av en kvinnlig åklagare som tidigt anar att man funnit liket efter en man som kom till kommunen med storslagna investeringsidéer. Hennes granskning av fallet går mycket trögt och hon förstår att någon avsiktligt försöker bromsa.
Men det korthuggna berättandet tar död på all gestaltning. Det som hörs ofta är Mankells envetna utrop som man känner igen från tidigare skrifter: Vad händer egentligen med Sverige? Frågan får inget svar. Var det ens en bra fråga?

JAN NYGREN



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22