Av Thomas Brylla
Bombus 2009

Det finns några orter i Sverige där brottsligheten är hög, om man får tro deckarförfattarna. Uppsalapolisernas kriminalavdelning är uppenbarligen stor, och en av de flitiga författarna om brottsligheten i staden är Thomas Brylla, som skildrar ett poliskollektiv i en rad böcker. Till skillnad från de övriga författarna har han också med en privatutredare, som dock har goda relationer med polismakten. Men i denna senaste är privatspanaren inte särskilt aktiv utan fokus ligger på polisarbetet.

En pensionär hittas död av hemtjänstpersonalen. Han har kvävts med en kudde. Det visar sig finnas ett antal tänkbara gärningsmän, men eftersom dörren öppnats med nyckel riktas mycket intresse mot kvinnan som inte bara arbetat hos honom utan också var en av de få som han gillade. Hon är dessutom sammanboende med en kriminell man med egenartade affärer.

En klassisk polisromanskildring: utredningsarbetet rullar på, vi får möta de olika personerna omväxlande i kapitlen och deras personligheter skissas.

Liksom hos Kjell Eriksson är det inte det akademiska Uppsala som är i fokus för Thomas Brylla. Egentligen skulle platsen kunna vara vilken mellanstor stad som helst i Sverige (vilket inte behöver vara något negativt).

Den som följt Bryllas poliser slår nog gärna följe denna gång också.

LEIF-RUNE STRANDELL