KUNGAR AV ISLAND

Apr 28th, 2015 | By | Category: 2015-04 apr, Recension

Omslag till Kungar av IslandAv Einar Már Guðmundsson
Íslenskir kóngar, 2012
Översättning Inge Knutsson
Natur och Kultur, 2015
ISBN 978-91-27-13749-3, inbunden, 281 sidor

Det här är en bok som jag både gillar och är tveksam inför. Einar skriver utmärkt (han är ju en av Islands främsta författare och fick Nordiska rådets romanpris 2012), i en kåserande berättarstil med många inslag av skrönor. Många hänvisningar till kända isländska sagor finns med.

Den nästan allvetande berättaren, som är beläst både på isländsk och internationell litteratur med många referenser, vill ge en bild av Island, ett land där alla är kungar. Förr hade de ju också en dansk kung, och förstås så är en del av de nutida kungarna mer mäktiga än andra.

Allt handlar om släkten Knudsen (som till skillnad från andra isländska släkter faktiskt har ett efternamn) som mest styrt fiskesamhället Tangavik, men som också genom Partiet fått mycket inflytande i staten.

Det vimlar av namn. Många heter alltså Knudsen, men där finns också andra kända namn från Tangavik. Fisk och makt står i centrum, och vi får veta mycket om hur livet på Island var förr (men man ska nog inte tro på allt), och hur den stora bankkraschen har påverkat livet nu.

Jag roas av de många livsödena, men kan inte alltid hålla isär släktskapen även om författaren ger tydliga kopplingar. Som exempel på en släkting kan jag nämna han som hamnade i fängelse och tyckte vistelsen där var så dålig att han genomförde, efteråt, förbättringar, vilket fick släkten att få hjälp av motorcykelgäng och andra kriminella i valkampanjerna.

Berättaren börjar och slutar med den Knudsen som kom som lärare till hans skola i Tangavik. Eleverna var 68-generationens vänsteraktivister och läraren var konservativ, men de gillade varandra ändå.

Det som stör mig är att det finns ingen berättelse som hänger ihop, annat än berättarens minnen och redovisningar. Alla de olika personerna skulle kunna vara grund för en egen roman.

I den här formen är det mest en samling korta noveller som hänger ihop med släktskap och bostadsort som grund.

Som sagt: jag gillar verkligen författarens sätt att skriva. Här finns mycket skröna, mycket överseende humor med människors skröpligheten, och många nypor allvar.

Det mest allvarliga och generella är teckningen av hur samhällen kan styras, av människor och inte så mycket av regler.

LEIF-RUNE STRANDELL

Einar Már Guðmundsson

Einar Már Guðmundsson. Foto Ulla Montan

Taggar: , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22