KRIGSFÅNGARNA

Mar 7th, 2010 | By | Category: 2006-3, Recension

Av Guido Knopp
Die Gefangenen 2003
Översatt av Andrea Ängkvist Resch
Historiska Media 2006

Om tyska krigsfångars lidanden och upplevelser i ryska läger finns en hel del litteratur, skriven av överlevare som Horst Zank vars minnen från slaget om Stalingrad kommit i Sverige i två delar, Inringningen och Fångenskapen (Håkan M. Wahlboms förlag 2004 respektive 2005). I Knopps bok, som litterärt sett är mer högtstående, berättas också om trakasserier och kamratskap men dessutom om de större politiska linjerna.

Det mest intressanta med Krigsfångarna är att man här får följa även sådana som hamnade i engelsk, fransk och amerikansk fångenskap och att flera före detta fångar får uttala sig. Livet bakom taggtråden visade sig bli mycket olika beroende på vid vilka frontavsnitt soldater tillfångatogs. De som hade turen att hamna i USA, Kanada och Storbritannien fick en någorlunda dräglig tillvaro även om där i många fall kom att vara nazistiskt anstrukna personer som styrde och ställde. Men det visade sig att fångar som fick arbeta hos civilbefolkningen behandlades väl och kom att förstå finessen med ett demokratiskt tänkande.

Men allt var inte frid, fröjd och humanistiskt tänkande hos de allierade och i deras fångläger. De krassa ekonomiska tiderna efter krigsslutet fick till följd att fångar som borde ha skickats hem i stället sändes till England och Frankrike för att återuppbygga det som blivit förstört. Och i just Frankrike var behandlingen av tyska fångar inte stort mycket bättre än i Sovjet – nå, det finns gradskillnader även i helvetet.

Här får man också veta hur förhållandena var för krigsfångar på tysk mark, hur kvinnor och barn oroade sig för fäder och makar. Det finns dessutom en intressant del som handlar om dem som försökte fly. I USA var det bara en som lyckades.

KJELL E. GENBERG

Taggar: ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22