KRÅKAN TALAR OM DÖD

Sep 19th, 2009 | By | Category: 1996-1, Recension

Av Abigail Padgett
Child of Silence 1994
Översatt av Bo Sköld
Skriftställarna 1994

Att det är inne med antihjältar i kriminallitteraturen torde inte ha undgått någon deckarfantast. Trötta, håglösa och ofta med ett trassligt privatliv tycks de ändå klara sina jobb, trots motstånd från oförstående kolleger. Amerikanskan Abigail Padgett har i sin debutbok Kråkan talar om död låtit sin hjältinna Bo Bradley ha både ett trassligt privatliv och ett för kriminalare ovanligt handikapp. Hon är periodvis manodepressiv, vilket naturligtvis försvårar hennes arbete under sjukdomsperioderna. Men samtidigt som sjukdomen handikappar, ger den henne också förmågan att se saker bortom det vanliga, något som hjälper henne att lösa fall.

Bokens inledning är ruskig. En stum och döv liten pojke hittas bunden vid en madrass i ett gammalt hus i ett indianreservat i Kalifornien. Pojken är naturligtvis ingen vanlig gosse, utan utsatt för onda uppsåt, någon vill döda honom. Storyn är kanske inte så originell. Bakom mordförsöken ligger habegär och profitlystnad hos respektabla medborgare i samhället. Intrigen är snårig och konstruerad, men på vägen har man fått en intressant inblick i ett manodepressivt psyke samt ett stycke god underhållning av en lovande debutant. Spänningen hålls vid liv in i det sista, men det är den välgjorda person- och miljöskildringen som är den största behållningen.

MARGARETHA ARTEUS



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22