KONSTEN ATT LÄGGA PUSSEL

Sep 10th, 2009 | By | Category: 2006-2, Recension

Av Sara Kärrholm
Symposion 2005

Före andra världskriget lästes i huvudsak utländska – engelska och amerikanska – deckare i Sverige men efter 1945 började de dyka upp inhemska författare som skrev i den brittiska traditionen men med svenska miljöer. Dessa romanskribenter hette Stieg Trenter, Maria Lang (Dagmar Lange), Kjerstin Göransson-Ljugman, Helena Poloni, Vic Suneson (Sune Lundqvist), H-K Rönblom, Folke Mellvig och Kerstin Ekman för att nämna några. De lästes av väldigt många då… nu hittar man dem mest på loppmarknader eftersom böckerna anses antikverade i handling och tänkesätt.

Om denna period (1945-1965) har Sara Kärrholm. Litteraturvetare i Lund, skrivit en doktorsavhandling där utgångspunkten är att deckaren skapade trygghet i en kaotisk värld där det kalla kriget är ett ständigt närvarande hot. Hon ger en översikt och försöker därefter analysera några av Stieg Trenters, Maria Langs och H-K Rönbloms böcker. Inte mycket nytt blir sagt. Däremot är hennes funderingar om genrens syn på moral och samhälle intressanta.

Utredarna – både män och kvinnor – är schyssta typer som mestadels råkar ut för helyllebovar. Man kommer att tänka på Lindgrens Rasmus som kom ungefär samtidigt. Författarna försvarar folkhemmet utan att därför söka efter någon utrerad tidsproblematik. Storpolitik letar sig sällan in i småstaden.

Trots att epoken inte alls var så idyllisk som man gärna vill minnas är det fördel mesta idyll i romanerna. Hemska händelser rör om i grytan en liten stund innan ordningen är återställd. Och tesen att kalla kriget i stort påverkade författarna verkar vara svårbevisad.

KJELL E. GENBERG

Taggar:

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22