KINAS LEDARE 1912–2012

Feb 6th, 2012 | By | Category: 2012-02 feb, Recension

Omslag till Kinas ledare 1912-2012Av Hans Hägerdal
Historiska Media 2012
ISBN 978-91-86297-41-1, 336 sid

Intresset för Kina, dess historia och dess ledargarnityr har gått i vågor. I min ungdom förfasades mina religiösa morföräldrar över boxarupproret vid förra sekelskiftet och jag läste själv med förfäran om hur dessa gulhyade upprorsmakare slaktade godhjärtade europeiska (och även svenska, om jag minns rätt) missionärer som bara ville lära kineserna hur den rätta tron kunde föra dem till himlen.

I skolan fick man också höra berättas om Svenska Ostindiska Companiet som på 1700-talet framför allt handlade med Kina, först med framgång och sedan med allt större förluster.

På 60-talet blev Mao Zedong hjälte för de unga som i Vietnamkrigets skugga demonstrerade på gator och torg, läste hans lilla röda tänkebok, berättelsen om Den långa marschen och fick bland andra mig att läsa träiga böcker, som den amerikanske socialisten Edgar Snows Röd stjärna över Kina och hans memoarer.

På sistone, vid sidan av initierade tidningsartiklar om kinesisk korruption, har intresset mest varit riktat mot den bilindustri som förgäves försökt inhandla det svenska ”flaggskeppet” Saab.

Hans HägerdalDärför var det med glädje och intresse jag började läsa Hans Hägerdals initierade bok om Kinas politiska irrfärder under de senaste hundra åren. För ett sekel sedan störtades det kinesiska kejsardömet och runt om i omvärlden hoppades man på en ljus framtid för det makalöst stora riket. Så blev det inte. I stället följde invasioner, inbördeskrig och diktaturer.

Docent Hans Hägerdal vid Linnéuniversitetet i Växjö (som tidigare utkommit med Vietnams historia 2005 och Kinas historia 2008, båda på Historiska Media) fokuserar i denna bok på landets förvandling från en totalitär agrar stat till en någorlunda modern men enpartistyrd marknadsekonomi med kollektivt ledarskap. Han diskuterar ledarskapet hos gestalter som Sun Yat-Sen, Chiang Kai-shek, Mao Zedong (som tidigare stavades Mao Tse-Tung) och Den Xiaoping. Inte enbart deras kvalifikationer som ledare utan också deras personligheter och livet bakom det offentliga.

Särskilt intressanta är de ögonvittnesskildringar av enskilda människor som berättar om inbördeskrigen och andra svåra händelser som Hägerdal fångat upp och berättar vidare.

I förordet spekulerar han i vad som skulle ha känt med Kina om Mao blivit avrättad av de milismän som tillfångatog honom hösten 1927 och om freden bibehållits ifall Deng Xiaoping blivit avlägsnad under den katastrofala kulturrevolutionen 1968–1971 då kanske så många som en och en halv miljon människor dödades under regimens kampanj för att ”rensa klassleden”.

KJELL E. GENBERG

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22