KATT OCH RÅTTA

Jul 27th, 2015 | By | Category: 2015-07 juli, Recension

Omslag till Katt och råttaAv Ian Rankin
Hide and seek, 1991
Översättare Nils Larsson
Modernista, 2015
ISBN 978-91-7645-074-1, inbunden, 272 sidor

Ian Rankins romaner om Edinburghpolisen John Rebus är välkända i Sverige, men några av de tidigaste har fått vänta på att bli översatta. Samtidigt som Rankin börjat skriva nya romaner om Rebus – alltjämt i tjänst trots att han pensionerades för flera år sedan – har förlaget Modernista nu tagit på sig uppgiften att ge ut alla de tidigare böckerna på svenska. Därför kommer nu den andra romanen om Rebus från 1991 ut ungefär samtidigt som den senaste från 2014 översatts av ett annat förlag (Helgon eller syndare, recenserad tidigare i år).

Ian RankinPensionerad eller ej så är Rebus sig lik. Han bråkar med överordnade, är ömsom kamratlig och ömsom arrogant mot sina underhuggare, går egna vägar men hamnar på något sätt rätt trots en och annan återvändsgränd. Möjligen är han ändå lite mer invävd i det vanliga sociala livet i denna tidiga roman. Här har han just skilt sig och exfrun har tagit med sig dottern till London. Han har också ett rykte om sig att gå i kyrkan – den strängt kalvinistiska skotska kyrkan – vilket ger hans duster med synden på Edinburghs gator viss extra skärpa. Samtidigt är Rebus ensammare här, innan hans senare arbetspartner Siobhan Clarke dykt upp.

Den kvartssekelgamla intrigen fungerar fortfarande, även om den är förankrad i sin tids tekniska förutsättningar (analoga kameror och sladdlösa telefoner som höjden av vardaglig high tech) och delvis värderingar (en viss sipphet kring homosexualitet). I grunden handlar historien om eviga frågor som girighet och förakt för svaghet. En ung narkoman hittas död, mördad med råttgift som blandats in i heroinet. Spåren leder högt upp i den skotska hackordningen – och långt ned i källarvåningar med olaglig vadslagning om blodiga boxningsmatcher på liv och död.

Romanen är dessutom en påminnelse om att det fanns en tid när polisromaner var mer kortfattade och inte flöt ut i så många sidointriger och allmänna betraktelser som nu – och inte en enda seriemördare var i sikte. Heder åt Modernista som håller intresset för kriminallitteraturen från vårt nära förflutna vid liv.

PÄR ALEXANDERSSON

Taggar: , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22