JAGAD

Jul 4th, 2020 | By | Category: 2020-07 juli, Recension

Omslag till JagadAv Joyce Carol Oates
The pursuit, 2020
Översättning Sofia Nordin Fischer
Albert Bonniers Förlag, 2020
ISBN 978-91-0-018267-0, inbunden, 205 sidor

Författaren Joyce Carol Oates behöver ingen ytterligare presentation. Hennes plats på den litterära scenen är lysande och varje ny bok emotsedd med stor förväntan,

Jagad är hennes 49e roman och följer ett tema som kännetecknar författarskapet, en ständig fördjupning i människans livsvillkor och mörka skrymslen. Den här romanen utgör inget undantag.

Den inleds med att 20-åriga Abby gifter sig med sin kärlek Willem, en ung man väl förankrad i i trons och religionens tankevärld, som med stort allvar vill ta sig an sin uppgift som äkta man till sin unga hustru. Han känner hennes ömtålighet och skörhet och vill ge henne allt stöd inför deras gemensamma liv, långsamt och försiktigt.

Men redan dagen efter deras bröllop sker en allvarlig olycka då Abby blir påkörd av den buss hon tagit till sitt arbete, och skadas allvarligt. Är det en olycka eller något annat? Willem vakar vid sjuksängen och försöker läsa sin Abbys ansikte som präglas av djup inre smärta, i medvetslöshetens skuggor, något jagar henne från det förflutna och Willem vill hjälpa.

Vi får följa Abbys tankar som fördömd i en familjehistoria. Det är skrämmande och gåtfullt, kranier och skelett, en flykt undan något obevekligt. Bort från historien, namnet, minnen. Är det mardrömmar, eller verkliga händelser? Willem vet väldigt lite om Abbys bakgrund och har godtagit de få bilder hon delat med sig. Tids nog, tänker han.

Men berättelsen byter tonart och blir mer tydlig, något mystiskt övergår i en konkret berättelse, en tidsangivelse, USA 2006.

Vi möter en far, Lew, som återvänder från från kriget i Irak, sargad av minnen, själsliga, kroppsliga.

Vi möter en mor, Nicola, som under makens bortovaro förändrats och blivit självständig. Och ett barn, 5 år, som heter Mirjam. Familjen har gått sönder, kärleken förödd.

I ett rasande tempo kastas man som läsare in i en barbarisk våldsskildring, detaljerat, rått. En fruktansvärd skådeplats för hat och hämnd. Vem berättar?

Abby tar sig långsamt upp från sin sjukhussäng och kroppen börjar lyda medan Willem försöker hjälpa med att få ord för det mörka i hennes själ.
Sanningen går i dagen när paret söker sig tillbaka till Abbys tidigare liv, till Mirjam livet och Abby får bekräftelser i verkligheten

Jagad är som Oates tidigare romaner engagerande och spännande men något skaver. Något blir konstruerat, utan att man inte riktigt kan ta på det. Sagotemat som Oates ofta beskriver som sitt, verkar stå inför en verklighet som inte ens hon kan omforma i fiktion. Den amerikanska drömmen, som hon alltid vill peta i, har kanske blivit en mardröm, även för denna författare.

GUNILLA LINDBLAD

Joyce Carol Oates

Joyce Carol Oates. Foto Dustin Cohen

Taggar: , , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22