JAG FÖRLÅTER ALDRIG

Jul 13th, 2017 | By | Category: 2017-07 juli, Recension

Omslag till Jag förlåter aldrigAv Mark Hill
The Two O’Clock Boy, 2016
Översatt av John-Henri Holmberg
Lind & Co, 2017
ISBN 978-91-7461-797-9, 421 sidor

Journalisten och radioproducenten Mark Hill har med Jag förlåter aldrig åstadkommit en mörk och våldsam välskriven deckardebut som utspelar sig i två tidsplan. Den del som utspelar sig 1984 i det nedgångna viktorianska hus där barnhemmet Longacre huserar tar mer eller mindre strypgrepp på läsaren och vil inte släppa taget. Där styr och ställer den kriminelle och minst sagt ovettige föreståndare Gordon Tallis som utnyttjar de terroriserade barnen i sin olagliga verksamhet. Han har en favorit bland de intagna, en ny pojke som blir en slags katalysator som leder till en katastrofal situation som ställer allt på ända.

Mark HillDessa händelser får efterverkningar som sträcker sig genom åren och i nutid inträffar ett mord på en hel familj. Inom poliskåren har Flick Crowley befordrats och utsetts till spaningsledare i fallet och märker plötsligt att hon motarbetas av kommissarie Ray Drake som tidigare stöttat henne och varit hennes mentor. Först tror hon att det beror på att hon är ny och oerfaren och att hon borde skärpa sig.

Men snart finner hon att den egensinnige Drake har kopplingar till det som inträffade på barnhemmet för trettio år sedan, något han försöker dölja. En mystisk och mordisk person, Nattpojken kallad, är ett hot mot honom och hans moderlösa dotter – och mot alla som bodde på barnhemmet.

I kommissarie Ray Drake har Hill skapat en dubbeltydig polis, enligt den trend som säger att en huvudperson måste vara mycket annorlunda för att intressera. Att utforma en sådan (en omoralisk stygging som kanske själv har kriminella böjelser) är att ta en risk. Läsaren bör ju sympatisera med huvudpersonen. Men den författare som lyckas med det har mycket att vinna. Hill har tagit risken och jag tycker nog att han lyckats så väl att Drake kan bli stående person i, vad jag tror, en kommande serie.

Han går in med kropp och själ för att lösa fallet och få slut på mördandet. Hela tiden får läsaren känslan att han vill göra det utan att den verkliga sanningen kommer fram.  Hill spelar med lögner, falska speglingar och förvrängningar i en intrig som nästan är för smart för sitt eget bästa men samtidigt så oförutsägbar att den kan göra den vane deckarslukaren vansinnig. Man vill ju tro att man kan gissa rätt. Man vänder blad och inser att man har fel – igen. Jäkla Hill!

KARL HJELM

Taggar: , , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22