ISOLA

Mar 27th, 2017 | By | Category: 2017-03 mars, Recension

Omslag till IsolaAv Åsa Avdic
Natur & Kultur, 2016
ISBN 978-91-27-14983-0, inbunden, 320 sidor

Ett begränsat antal människor på en isolerad ö. En efter en dör de. Påminner om en välkänd klassiker av Agatha Christie.
Men det är det inte. Nej, ingen deckare, även om det finns en gåta, död, en förklarande lösning på slutet. I stället är det en kontrafaktisk dystopi som utspelar sig våren 2037. (Johannes Anyurus hyllade nya roman utspelar sig 2030, också en dystopi men annars en helt annan intrig.)

I större delen av boken är det två huvudpersoner vi följer, Anna Francis och Henry Fall. De är kolleger i statsförvaltningen, olika till personlighet men visar sig lite överraskande arbeta bra tillsammans.

Statsförvaltningen är inte den vi känner i dag, för murincidenten 1989 fick till följd att Sverige blev en del av Vänskapsunionen, tveksamt om området är en egen stat utan kallas protektorat.

Anna har gjort karriär, bl a i unionens oroliga hörn Kyzul Kym, där det dock hände saker hon inte borde blivit inblandad i. Efter att hon och Harry i Stockholm arbetat framgångsrikt tillsammans avstod han från ytterligare ett projekt tillsammans med henne.

Men nu: man ska ta fram en deltagare till det mycket viktiga och väldigt hemliga RAN-projektet (som vi aldrig får veta något om, så hemligt är det, en klassisk Hitchcocks McGuffin). Anna ombeds vara med för att hjälpa till med utvärderingen av de tänkbara kandidaterna. Detta ska göras på ön Isola, långt ute i Stockholms skärgård, med ett specialbyggt hus för sådana här uppdrag. Anna ska låtsas vara en av dem som ska utvärderas men ska redan första kvällen ”mördas” för att sedan i husets hemliga rum övervaka hur de övriga hanterar situationen. En kvinnlig läkare finns med för deltagarnas säkerhet men också för att hjälpa till med Annas ”död”. När de övriga kandidaterna kommer visar det sig att Henry är en av dem.

Och så försvinner den ena efter den andra, och Anna begriper inte vad det är som händer.

Och det kan jag ju inte avslöja.

Det finns en ramhandling, några månader efter händelserna på ön. Först i bokens inledning där några utredare ska intervjua folk för att ta reda på vad som hände, och i slutet när man börjar nysta upp skeendet. Och utredarna får de svar de behöver, och läsarna får också svar på gåtan.

En komplicerad intrig, i klassisk deckargåtestil. Hur livet är i protektoratet Sverige skymtar fram men är inte huvudsaken. I centrum står personerna, och Åsa Avdic har lyckats med att få de två huvudpersonerna levande, så komplicerade som människor är. Hon skriver väl, romanprosa, inte dagsnyhetstext, vilket är viktigt i en sådan här skildring. I gåtans mitt den moraliska frågan vad man får utsätta människor för, även om det är för något möjligen gott.

En god spänningsdebut (hon har gett ut en bok tidigare om hur man ska vara en god konsument), och lycka till med något samtida i kommande böcker.

LEIF-RUNE STRANDELL

Åsa Avdic

Åsa Avdic. Foto Sara Mac Key

Taggar: , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22