I BÖDLARNAS SPÅR Avrättningar och terror i finska inbördeskriget 1918

May 5th, 2009 | By | Category: 2009-2, Recension

Omslag till I bödlarnas fotspår

Av Aapo Roselius
Teloittajien jäljillä 2007
Översatt av Aapo Roselius
Leopard Förlag 2009

Första världskriget pågick och i Ryssland var det revolution. I skuggan av dessa skräckinjagande händelser, och påverkade av dessa, utkämpade de röda och de vita ett kort men blodigt inbördeskrig. Det var det enda socialistiska revolutionsförsök som inträffat i Norden och det visade sig bli en ruskig historia som inte slutade när striderna var över.

Allt började på kvällen den 27 januari 1918. Då hissades en röd lykta upp i tornet på Folkets hus i Helsingfors. Detta var signalen till att revolutionen hade börjat, ett uppror som inspirerades av de ryska bolsjevikernas framgångar 1917. De finska socialisterna hoppades att deras kamp skulle gå lika bra och sätta stopp för alla sociala missförhållanden i Finland och kanske ändra den rådande regeringsordningen. Egentligen var det en statskupp som lyckades få en revolutionär regering installerad i Helsingfors. Men missbedömningar åstadkom inbördeskrig – det stöd de röda räknat med från Ryssland var inte mycket att tacka för och det vita Finland lyckades rätt snabbt organisera en motståndsarmé. Dessutom steg Kejsartyskland in på de vitas sida genom en militär intervention.

I tre och en halv månad höll de röda södra Finland, där det då bodde cirka 1,5 miljoner invånare. Under striderna stupade 3500 vita och 6000 röda soldater och rödgardisterna avrättade 1450 personer.

De vita segrade och det visade sig att de inte var moraliskt annorlunda än sina motståndare. När segern var vunnen sköts närmare tiotusen så kallade röda – osäkert om alla var det, eller om vissa personer tog chansen att hämnas gamla oförrätter – efter ståndrätter eller inga rättegångar alls. Vid ”rättegångarna” tilläts hemliga vittnen och de som avkunnade domarna var i många fall anonyma. Det var en hänsynslös straffkampanj där de som inte ställdes mot väggen och sköts hamnade i fruktansvärda fångläger. Det finns statistik som säger att cirka 3  % av landets befolkning – över 80000 personer – greps och att 75000 av dem hamnade i trånga läger som saknade mat, vatten och sjukvård. Med än 12000 röda dukade under där. Spanska sjukan, som kom till Norden sommaren 1918, kan ha inverkat på antalet döda. Riksföreståndare Svinhufvud utfärdade den 7 december 1918, strax innan han avgick, en amnesti för alla som kämpat på den vita sidan. Flera ståndrättsdomare återfanns senare på höga poster.

Aapo Roselius

Aapo Roselius (doktorand vid historiska institutionen vid Helsingfors universitet) berättar i sin grymt uppriktiga bok I bödlarnas fotspår om de brott som begicks på den vita sidan och om den traumatiska bitterhet som fortfarande tycks finnas kvar i Finland på grund av den tystnad som följde på händelserna. Segrarna – det officiella Finland – vägrade nämligen erkänna vad som hänt. Han försöker utreda vad det var som fick människor att begå dessa vedervärdiga handlingar.

I många år speglade sig Finland i en ovederhäftig propagandabild av kriget 1918. De röda offren förbigicks med tystnad medan de stupade vita fick biografier nedskrivna. Författaren Väinö Linna (i Sverige mest känd för Okänd soldat) försökte mot slutet av 50-talet, i boken Upp, trälar!, få igång en debatt, men den blev kortvarig. Först i slutet av nästa decennium lyckades historikern Jaakko Paavolainen få ut tre banbrytande böcker om båda sidors terror och om fånglägerkatastrofen.

Ännu har inte det officiella Finland helt och fullt velat kännas vid att åtgärden från nationens institutioner 1918 ledde till 10000-tals medborgares död.

Det är alltså en viktig bok som Roselius skrivit.

KJELL E. GENBERG

Avrättning av rödgardister

Avrättning av rödgardister

Taggar: , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22