HJÄRNRIDÅN

Sep 17th, 2009 | By | Category: 1997-3, Recension

Av Richard Müntzing
Gondolin 1997

De hemska brutalerna som behärskar jorden är till förtret för en del grannar i yttre rymden. Skall de förgöras eller ej. Innan ställning tages skickas en skicklig varelse till jorden för att i skepnad av en hund lära sig hurdana människorna i grund och botten är.

Så börjar Müntzings roman och fortsättningen åt en livfull skröna om livet på jorden sett ur främlingens och jyckens ögon. Naturligtvis kan hunden/rymdvarelsen inte låta bli att fundera över politik, sociologi och annat som brukat höra till denna litterära art sedan dess begynnelse. Nu finns svart på vitt att utomjordingar inte har något till övers för FN (författaren får i detta medhåll av flera personer i boken), att religion är något som kan och bör ändras på och att militärer inte alltid är det värsta folkslag som finns. Ibland.

Müntzing skriver lätt och fartfyllt. Dock verkar en del utvikningar något påklistrade. Jag läste boken samtidigt som min dator var olydig mot mig, så utvikningen där Bill Gates får på nöten kan godkännas.

KJELL E. GENBERG

Taggar:

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22