Av Ian Rankin
Saints of the Shadow Bible, 2013
Översättare Ulf Gyllenhak
Forum, 2015
ISBN9789137144078,  392 sidor

Det tar ett tag innan jag begriper när på året som handlingen i Ian Rankins senaste (och nittonde) roman om Edinburghpolisen John Rebus utspelas. Berättelsen är uppbyggd i kapitel som följer ett visst antal dagar, men det finns inga datum i texten. Inte heller sägs det mycket om väder och vind. Så småningom dyker det ändå upp några markörer som tyder på att händelserna äger rum under senvintern eller vårvintern. Bara att lista ut det känns som att lösa ett litet mysterium.

Frånvaron av klimatmässiga utsvävningar – annars ofta alltför vanliga i kriminallitteraturen – passar bra ihop med bilden av den åldrande John Rebus. Han gick i pension för flera böcker sedan, men har nu tjatat sig tillbaka till polisarbetet – dock bara som inspektör, inte kommissarie. Väl tillbaka i tjänsten navigerar han vant i en värld med landmärken som pubar, rondeller, lokala gangsterbossar och polischefer att mucka gräl med. Något så världsligt som årstider har ingen plats i detta ständigt murriga landskap, där etiken är lika svävande som cigarettröken.

Nog för att det finns tillräckligt för att hålla Rebus sysselsatt utan att han behöver fundera över vädret. Dels utreder han en trafikolycka som verkar ha ett samband med en högt uppsatt politikers död mitt under kampanjen inför folkomröstningen om Skottlands självständighet. Dels konfronteras han med skumrask och korruption bland gamla kollegor och vänner under det tidiga 1980-talet (en tid som får honom att kalla tv-serien ”Life on Mars” för några år sedan vid en dokumentär!).

Intrigen förgrenar sig åt olika håll och alstrar ytterligare några lik, både ett par färska och ett par som borde fått vila i vanliga gravar för länge sedan. Rebus får sina snytningar, blir av med jobbet på nytt och mister kanske några av sina äldsta vänner. Samtidigt hedrar han på sitt eget sätt arvet från det hårdföra 1980-talet när han stundom låter ändamålen helga medlen.

När Rebus gick i pension började Rankin istället skriva mer om hans kollega Siobhan Clarke och om Malcolm Fox, en tidigare kriminalpolis som blivit internutredare. Båda dessa spelar viktiga roller även i den nya boken, men förbleknar bredvid den gamle sluggern Rebus. Det gör det lätt att förstå varför Rankin låter honom gå ytterligare en vända. För mig får det gärna bli många fler. Helgon eller syndare är en utmärkt polisroman av ett traditionellt, men ständigt gångbart slag.

PÄR ALEXANDERSSON

Ian Rankin. Foto Rankin