HELENAS HÄMND

Nov 16th, 2012 | By | Category: 2012-11 nov, Recension

Omslag till Helenas hämndAv Maria Gustavsdotter
Historiska Media 2012
ISBN 978-91-87031-15-1, inb, 349 sid

1100-talet kan kännas avlägset, även om seklet kommit lite närmare genom några av Jan Guillous romaner om Arn Magnusson. Sverige fanns ännu inte som stat och några platser i Västergötland svarade för en stor del av det politiska och religiösa livet i det som skulle bli det svenska riket. Kvinnofrid och hemfrid verkar ännu inte fått det skydd i lagstiftningen som skulle komma senare.

Ytterligare ett försök att hålla 1100-talet levande gör Maria Gustavsdotter i Helena hämnd, utgiven som fristående del i en romanserie där andra författare tidigare bidragit med berättelser i historisk miljö.

Maria GustavsdotterBoken har en del gemensamt med Guillous böcker. Viktiga miljöer är Västergötland och Jerusalem, huvudpersonerna kommer från stormanna- och kungasläkter, och ond bråd död hör till vardagslivet. Men romanen står på egna ben. Framför allt genom Maria Gustavsdotter fokus på huvudpersonen, en medelålders änka som står inför den svåra utmaningen att värna sin äldsta dotter som misshandlas både fysiskt och psykiskt av sin man. Inget hjälper, och Helena bestämmer sig för att själv sätta stopp för övergreppen. Det slutar med tingsförhandlingar och böter, en pilgrimsfärd till det heliga landet och att Helena själv offras i det eskalerande våldet mellan hennes och svärsonens släkter.

Helt fritt har Maria Gustavsdotter inte fabulerat. Historien går tillbaka på legenden om Elin av Skövde, hyllad som helgon under medeltiden och fortfarande synlig i hemkommunens vapen. De diktade inslagen är ändå genomgripande, både när det gäller bilderna av våldets offer och av Helenas styrka och roll i svärsonens öde.

Sammantaget är det kompetent men lite glanslöst berättat. Maria Gustavsdotter lyckas bäst i de delar som handlar om våldet mot Helenas dotter, mer summariskt närmar hon sig de mirakel som gjort Helena ryktbar. Inte heller är det helig vrede som ger Helena styrka utan förtvivlan över en ohållbar situation som ingen annan verkar kunna stoppa. Ja, författaren går så långt att hon skildrar Helena som en person med ett starkt gudsbehov men utan egentlig gudstro – en alltför modern personteckning för att fånga mer sammansatta känslor inför det himmelska och det jordiska.

Märkligast är ändå titeln. Inte mycket i romanen tyder på att Helena hämnas på sin svärson, snarare agerar hon utifrån desperation och kärlek till sin plågade dotter. Däremot utsätts hon själv för hämnd från svärsonens yngre bror. Så offrar förlaget romanens viktigaste inslag för en gottköpsformulering på omslaget.

PÄR ALEXANDERSSON

Taggar: ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22