HASTFORDSKA VAPNET

Mar 7th, 2010 | By | Category: 2006-3, Recension

Av Aurora Ljungstedt
Aleph Bokförlag 2006

Som Sveriges äldsta deckare brukar man räkna Stockholmsdetektiven 1893 av Prins Pierre (pseudonym för Fredrik Lindholm). När hundra år gått efter dess utgivande så firades detta storartat med omröstning bland utgivna deckare och många andra jippon. Nu har det gått ytterligare någon tid och det är inte längre så säkert att Prins Pierre är envåldshärskare på tronen. Olika böcker som skulle kunna kallas deckare och som är äldre än Prins Pierres Stockholmsdetektiven, har plockats fram i ljuset.

Den mångkunnige Bertil Falk har hittat en ny pretendent till tronen. Det är en kvinna denna gång, Aurora Ljungstedt. Enligt Bertil Falk var hon sin tids Jan Guillou. Hennes samlade skrifter gavs 1872-82 ut av Bonniers i nio band. Framgången var stor men så försvann Aurora snabbt från parnassen. Hon föddes 2.9 1821 i Karlskrona men familjen flyttade efter 14 år till Kolmården. 1846 gifte hon sig med kamreren, senare byråchefen i Fångvårdsstyrelsen S V Ljungstedt. 1905 blev hon änka och avled tre år senare.

När nu nära ett sekel förflutit sedan hon gick ur tiden, presenterar så Bertil Falk hennes roman Hastfordska vapnet på Aleph Bokförlag. Han menar att detta är Sveriges första pusseldeckare. Detektiv är domaren Benjamin Ross men han får hjälp aven kvinna, Lisslena, som är kammarjungfru. Den senare är ”en vacker flicka, men med eldrött hår och ett klipskt och otrevligt utseende”. Onekligen en dam med blandad utstrålning!

Det hela börjar dramatiskt. På herresätet Mosseboda, som ligger vid gränsen mellan Medelpad och Jämtland, är det en kväll i juli. En liten gosse leker ”helt ensam” när en främmande man uppenbarar sig. Pojken ropar till. En spets rusar ur sin hundkoja och mot främlingen. Denne slår hunden med sin påk ”med kraften och skickligheten hos en slaktaredräng”. Hunden skadas dödligt. Det visar sig att främlingen har med sig en liten flicka ”vacker som en ängel”.

Gossen Hugo Hastford är arvtagaren till herresätet, och han är ”fem eller sex år” – författaren är tydligen inte riktigt säker på hur gammal hennes diktade figur är! Hans mor, friherrinnan dog för tre år sedan. Baronen är bortrest sedan länge, men ska nu anlända. Han ämnar ta med gossen till Stockholm. Strax bullrar det av en vagn, baronen gör entré. Den lille sonen blir rädd vid hans åsyn, han menar att detta inte är hans far utan den elaka karl som slog hunden. Och mysteriet är ett faktum, det följs av flera skrämmande och sensationella händelser.

I ett efterord undrar Bertil Falk om detta kan vara vår första deckare. Den publicerades ursprungligen 1870 i Nya Dagligt Allehanda. Här finns två konkurrerande privatdetektiver, dels ”Onkel Benjamin” dels pigan Lisslena, som är den första svenska kvinnliga detektiven.

Första deckaren? Kanske ändå inte om man tänker på Jonas Love Almqvist och Skällnora kvarn från 1833 och den har ju därtill helt andra litterära kvaliteter än Aurora Ljungstedt förmår. August Blanche har skrivit flera deckarnoveller, bl.a. den om Lars Blom, vars pistol dyker upp och försvinner på ett gåtfullt sätt. Men konstaterar Bertil Falk ”Aurora Ljungstedts intrig är helt enkelt lysande”. Han skriver: ”Agatha Christie kunde inte ha gjort det bättre”.

Kanske är han väl entusiastisk. Men en spännande och välskriven roman är ändå verkligen Hastfordska vapnet. Bertil Falk och Aleph Bokförlag har all ära för att man lyft fram boken i ljuset igen. En sann detektivgärning!

JEAN BOLINDER



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22