HÄMNDEN

Jun 23rd, 2011 | By | Category: 2011-6 juni, Recension

Omslag till HämndenAv Reginald Hill
The Woodcutter 2010
Översatt av Ulf Gyllenhak
Inläst av Tomas Bolme 819 CD, 21, 5 tim)
Bonnier Audio 2011
Svenska översättningen recenserad i Dast: http://www.dast.nu/recension/hamnden
Engelska originalet recenserat i Dast: http://www.dast.nu/recension/the-woodcutter

Hill är en ypperlig brittisk författare och Tomas Bolme (bilden) en minst lika lyckad uppläsare av Tomas Bolmehans text i Ulf Gyllenhaks försvenskning. När boken kom fick den överlag fina recensioner och jag är benägen att hålla med till nittio procent. Det är mer en psykologisk thriller än en kriminalroman i stil med hans romaner om Andy Dalziel och Peter Pascoe och författaren är kanske mer litterärt inriktad än många av hans samtida kolleger.

Hill sneglar gärna mot olika genrer och andra sorters författare. Han har skrivit i William Shakespeares anda och till och med gjort en fortsättning på en ofullbordad roman av Jane Austen. I deckarsvängen har han varit och nosat på problemställningar som man mest förknippar med gyllene åldern à la Agatha Christie. Den här gången är det Alexandre Dumas den äldre som med sin Greven av Monte Christo (1844) stått för inspirationen. Dumas själv (och hans medförfattare Auguste Maquet) fick idén av författaren Jacques Peuchet.

Hills Edmond Dantes heter Wilfred Hadda, en son till en skogshuggare som kommit upp sig i världen och som kallas Wolf av sina vänner. Han har växt upp fri, lycklig, omtyckt och självständig i det skogiga Cumbria där han klättrar i bergen och blir förälskad i Imogen, den rika godsägarens dotter, men henne får han inte gifta sig med om han inte uppfyller tre önskningar: utbilda sig, tala vackert och bli rik. Detta tretal återkommer ofta i sagor och folklore.

Han lyckas, men detta lyckliga slut på sagan visar sig bara vara en början. Finansmannen, nu Sir Wilfred Hadda, grips av polisen för ekonomiska oegentligheter och – pedofili. Han hamnar i fängelse, hustrun gifter sig med hans advokat, dottern avlider. Fängelsets psykiatriker Alva Ozigbo, en svart flicka med svensk mor, och för henne öppnar han sig, men först när han fått veta att han med hennes hjälp kan hoppas på en villkorlig frigivning. Så sker också – efter sju år, hälften av den tid Dantes satt inspärrad på slottet If. Det är kanske därför The Woodcutter döpts till Hämnden på svenska. Andra delen av Dumas bok hade denna titel på ärans och hjältarnas språk.

När Hadda på gränsen till vintern flyttat tillbaka till Cumbria, till ett hus där ”badrummet” är ett iskallt vattenfall i närheten, märker prästen – hans ende vän i området – att han har pengar undanstoppade och tar kontakt med Ozigbo. Allt utvecklas till en makalöst komplicerad historia som med stegrad spänning blir en labyrint av berättelser som virkas in i varandra.

Varför är jag då bara nöjd till 90 procent?

Jo, i en spännande sekvens i kapitlet före epilogen faller han in i den berättar- och upplösningsteknik som hör 1800-talet till. Det som varit en utomordentlig väl skriven historia drattar plötsligt ner i melodramens träsk där släktskap och blodsband höjs över sitt värde. Men det är nog bara jag som är överkänslig efter att ha läst för många kolportageromaner. I det stora hela är det här en roman värd ett helt getingbo.

KJELL E. GENBERG

Reginald Hill
Reginald Hill. Foto Nigel Hillier
Taggar: , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22