GUSTAF MANNERHEIM

Sep 30th, 2016 | By | Category: 2016-09 sep, Recension

Omslag till Gustaf MannerheimAv Dag Sebastian Ahlander
Historiska Media, 2016
ISBN 978-91-7545-325-5, 383 sidor

Finland är ett intressant land eftersom dess historia i så många sekler är sammankopplat med den svenska. Till och med efter självständigheten 1917, då landet en period tillhört Ryssland, behöll Finland svensk författning från 1772 som grundlag.

På Villnäs slott i Egentliga Finland föddes 4 juni 1876 Carl Gustaf Emil Mannerheim, mannen som utkämpade flera krig (rysk-japanska kriget 1904–1905, frihetskriget 1918, vinterkrigen 1939–40, fortsättningskriget 1941–1944), blev den ende som kunnat titulera sig marskalk av Finland och varit statschef vid två tillfällen under för landet svåra övergångsskeden. Han är också en av få människor som har två officiella dödsdatum. När han avled i schweiziska Lausanne den 27 januari 1951 var det redan den 28 januari i Finland. Han ligger begravd på Sandudd i Helsingfors.

Om denne friherre, officer, krigshjälte och statsman har förre generalkonsuln och ambassadören Dag Sebastian Ahlander skrivit en alldeles utmärkt biografi som förklarar Mannerheims storhet och placerar honom i den tid och omgivning som ledde till att han blev den han blev. Mannerheim, som redan från unga år hade svårt att anpassa sig levde ett brokigt och mycket framgångsrikt liv som militär i Ryssland (dit han sökte sig efter att familjen blivit utblottad). Han blev kavallerist i tsarens Gardeskavalleri, fick tapperhetsmedalj, befordrades först til kommendör och sedan generallöjtnant. Så kom oktoberrevolutionen i december 1917. Mannerheim var då 50 år gammal och flydde tillbaka till Finland, utan pengar och ensam. Men man sökte snart upp honom för att han skulle hjälpa sitt gamla land att skapa en militärmakt. Staten hotadesn1918 av röda garden som samarbetade med ryska trupper. Samma år blev Mannerheim den blivande armén överbefälhavare och såg till att avväpna de ryska garnisonerna i norra Finland. De röda och de vita som de politiska motståndarna i konflikten kallades såg snart till att det blev inbördeskrig, ett krig som Mannerheims sida segrade i och därmed säkrade Finlands självständighet från Ryssland.

När politikerna bestämde sig för att söka tysk militär hjälp avgick Mannerheim, som inte ville underställa sig utländsk befäl, och bosatte sig en tid i Stockholm. När Tyskland förlorat första världskriget kallades Mannerheim hem och utsågs till riksföreståndare. Under hans tid skapades den nya republikanska författningen som stadfästes 1919. Vänstern och socialdemokraterna såg till att han avgick men när landet fått ny president återkom Mannerheim som offentlig person.

Sovjetunionen anföll Finland den 30 november 1939 och Mannerheim utnämndes till överbefälhavare igen. Han var den man vände sig till när landets öde stod på spel. Finska fortsättningskriget slutade  först i vapenvila och sedan i ett fredsavtal som undertecknades den 19 september 1944. Då var Mannerheim redan Finlands president (vald 4 augusti) eftersom folket menade att det bara var han som kunde leda landet till fred. Han avgick efter två år.

Ett märkligt livsöde, minst sagt, och ypperligt väl skildrat av Ahlander. Samtidigt ger han läsaren en klar bild av Finlands moderna historia medan han dessutom påminner om att Sverige och ”den östra rikshalvan” hörde samman under 600 år.

Dag Sebastian Ahlander har tidigare skrivit tolv historiska biografier för unga läsare. Med fackboken Handbok för glada gubbar fick han en bästsäljare 2012. Uppföljaren Tänkebok för glada gubbar följde 2014.

PER MAGNUSSON

Dag Sebastian Ahlander

Dag Sebastian Ahlander. Foto Ulrica Zwenger

Taggar: , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22