Av Tim Krabbé
De grot, 1997
Översatt av Annika Johansson
Forum 1999

Jag har ibland funderat över varför det nästan är omöjligt att uppfatta Kramés böcker som kriminallitteratur. Han har ju ändå fått pris av Deckarakademin. När jag nu läser Grottan hittar jag äntligen grunden till denna irritation. Krabbé utgår gärna från försvinnanden, men förvanskar det mänskliga till metaforer. Mysterier blir inte lösta utan glider in i ännu större gåtor. Spännande? Jodå, men för deckarläsare som vill bli presenterade en gåta och ett svar på den lurar besvikelsen nära.
Det här är holländarens fjärde bok på svenska (hur har egentligen de tidigare gått när denna måste ges ut med stöd av Nederlands Literair Produktie-en Vertaligenfonds?) och handlar om hur oförvitliga medelålders personer kan bli knarkkurirer – för att de är starkt intresserade av sten. De trådar som knyts samman är helt andra än de man väntar sig. Det är också gåtfullt.

BIRGITTA GENBERG