GRANNE MED DÖDEN

Nov 15th, 2014 | By | Category: 2014-11 nov, Recension

Omslag till Granne med dödenAv Alex Marwood (pseud för Serena Mackesy)
The Killer Next Door, 2013
Översättning Carla Wiberg
Modernista, 2014
ISBN 978-91-7499-576-3, inbunden, 360 sidor

Förra året kom debutboken Onda flickor som fick mycket välförtjänt beröm. På omslaget till den nya boken citeras Stephen King som anser att denna är ännu bättre, ”Djävulskt otäck!”

Jo, den är bra, på ett sätt bättre, men jag tycker ändå att Onda flickor pekade på ett specifikt brittiskt problem, inställningen till barn som brottslingar. Där finns ett socialrealistiskt problem som grund för thrillerberättelsen.

I denna bok finns också socialrealism. Den handlar om invånarna i ett slitet hyreshus som trakasseras av sin hyresvärd. Vi får följa alla, inklusive hyresvärden, utom den av de boende som oupphörligt spelar klassisk musik alldeles för högt.

En av männen i huset omnämns i början bara som ”Älskaren” för det står snabbt klart att han mördar kvinnor, helst unga, och mumifierar dem för att de ska vara hans fruar, hans tydligen enda sätt att ha långvarig kontakt med det motsatta könet. Efter halva boken får vi reda på vem av männen det är.

I huset bor den enda ursprungliga hyresgästen, 69-åriga Vesta som aldrig gift sig och aldrig lyckats ta sig från den ännu hyresreglerade lägenheten. Hyresvärden retar sig hela tiden på henne för hon hindrar att han kan sälja huset som stigit i värde när Londonförorten blir allt hippare.

Där bor också Thomas, som har problem med jobb och nu bara har deltid kvar inom socialtjänsten, iraniern Hossein som väntar på att hans asylansökan ska bli klar, Cher, 15-årig rymling från socialtjänstplacering och som försörjer sig på småstölder och att lura torskar så hon kan stjäla deras plånböcker (en farlig syssla). Och navet i historien, Collette, eller Lisa, som efter att ha kontorsjobbat på en stripteaseklubb (för att inte säga bordell) blivit vittne till ett brutalt mord och stuckit med dagskassan i miljonklassen. Detta gillar förstås inte arbetsgivaren. Efter några år utomlands har hon kommit tillbaka till London för att vara hos sin dementa mor som är döende. Men både polis och maffia är henne hela tiden i hälarna.

Det är i huvudsak en långsam bok. Vi får lära känna de boende och deras problem. Men förstås kan läget inte vara stabilt, något måste hända. Och det gör det förstås.

Otäck, tycker King. Jo, men mer mänsklig, inkännande, och man känner författarens ilska över hur myndigheterna låter bostadsproblemen lösas av samvetslösa värdar. Vi gillar de olika personerna (med ett par undantag förstås).

Och spännande, för hur ska berättelsen få ett slut som inte slutar i katastrof för alla? Läs och finns ut.

LEIF-RUNE STRANDELL

Alex Marwood

Alex Marwood. Foto Geraint Lewis

Taggar: , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22