GARDAR GÅTLÖSAREN

Jun 14th, 2014 | By | Category: 2014-06 juni, Recension

Omslag till Gardar GåtlösarenAv Bertil Falk
Förlaget Orda 2014
ISBN 978-91-7553-978-2, 235 sid

Denna bok – i den innovativa genren ”sword & mystery” – kom första gången ut 2005 men då var den inte avsedd för allmänheten, Gardar Gåtlösarens saga. Det var endast ett antal av Bertil Falks vänner och kolleger som fick den i brevlådan, en julgåva från Bertils förlag ZenZat. Eftersom förläggaren är en något excentrisk människa fick också hans julböcker en ovanlig utgivningsordning. Allt började 1998 med den första, döpt till De fyra flintskallarna som trycktes i 100 exemplar och de följande upplagorna har sjunkit med ett exemplar, så 2005 års bok med omslag av Ursula Wilby var tryckt i 93 numrerade ex. Jag fick nummer 19.

Omslag till Gardar Gåtlösarens sagaDen som inte fanns på Falks utskickslista och ändå ville läsa hans originella romaner kunde faktisk beställa dem hos sitt bibliotek eftersom lagen säger att pliktexemplar måste skickas till Kungliga biblioteket och landets övriga universitetsbibliotek.

Men nu är den sjunde boken ute i den allmänna handeln under namnet Gardar Gåtlösaren och kan kanske kategoriseras som en korsning mellan detektivroman och fantasy med en inte alltför liten touch av vikingasaga.

Det är en novellsamling om den vikingatida privatdetektiven Gardar som i sin hembygd i Skåne och under sina resor till Birka, Gotland och Miklagård träffar på mordmysterier och andra illdåd som måste lösas. Självfallet fanns inte yrkesepitetet detektiv på den tiden så denne multikunnige man blev kallad Gåtlösare. Falk är en mycket allmänbildad, numera pensionerad, dagstidnings- och tv-journalist, radioman, dokumentärfilmare och översättare med god insikt i historia.

Bertil FalkI Gardar Gåtlösaren beskriver han brytningstiden mellan asatro och kristendom och gestaltar en man som balanserar mellan religiöst mumbojumbo och det rationella tänkande som kännetecknar den som inte enbart vill tro. Han är i viss mån förankrad i den gamla religionen eftersom folk ser honom både som en blodgote och galdrare som kan rista förbannelser i runor.

Det gör att hans omgivning ser honom som en räddare i nöden när obegripliga händelser inträffar. Boken innehåller nio noveller som faktiskt går att läsas som tio kapitel i en roman. Huvudpersonen funderar en hel del på det kristna budet Du skall icke dräpa men hittar själv anledningar till att döda när han menar att det är nödvändigt. Inte ens blodshämnd är honom främmande – alltså en dualistisk person i en tid då en sådan både märktes och kunde uppskattas.

Han är klok som en uggla när han löser dåtida motsvarigheter till det vi numera kallar ”det slutna rummets gåta” och lite mer som Clint Eastwood när han råkar ut för seriemördare (författaren hävdar att det fanns sådana också för tusen år sedan).

Man får hänga med den historiskt bevandrade författaren från den skaldediktande Gardars lilla födelseplats i en obetydlig by på gränsen mellan daner och götar till en storstad som Miklagård (dagens Istambul), bevista blotande på fallosformade bildstenar i Visby, vara med om ett överfall på en handelsknarr i Östersjön och till råga på allt träffa en drake.

Allt är skrivet med ett rasande gott humör.

KJELL E. GENBERG

Sveriges kanske märkligaste bokserie är de “förvuxna julkort” (2007 s 96) som Bertil Falk på ZenZat AB ger ut sedan 1998. Den exklusiva serien av julkortsböcker inleddes med De fyra flintskallarna som var Zen Zats Jul 1998.Bland bokens huvudpersoner är kommissarien Roland Franzén och den indiska sakleterskan Poornima Prakash. Handlingen utspelas i en hel rad av exklusiva miljöer: Palmprydda havskanter, New York States snödränkta landskap, Irlands karga västkust, San Louis Valley i Klippiga bergen samt franska huvudstaden.

Som julhälsningarna inte varit till salu har bara ett fåtal personer kunnat läsa dem. Nu har en av dessa svåråtkomliga verk något omarbetad, utgivits av Orda Förlag. Det är Gardar Gåtlösaren som ursprungligen var julkort 2005.

Första julhälsningen trycktes i 100 exemplar. 1999 kom nummer två, Drakblod i 99 ex och sedan sjunker upplagan ett ex varje år. Senaste boken en översättning av en liten del av James Joyces Finnegans Likvaka kom 2013. Nu var upplagan nere i 85 ex.

Fortsättningen är (tills vidare): 2000 Infranet (98 ex), 2001 Östan om solen (97 ex), 2002 Besök i Allahs hus (96 ex), 2003 Den laxfärgade blodlukten (95 ex), 2004 Under Slormors gröna sol (94 ex), 2005 Gardar Gåtlösarens saga (93 ex), 2006 Påtänd av naturen (92 ex), 2007 Falkenering i Indusdalen (91 ex), 2008 Ungdomssynder (90 ex), 2009 Liksom i en dröm (89 ex), 2010 Den trepanerade verkligheten (88 ex), 2011 Järtecken & The Deep-Frozen Spark of Life (87 ex), 2012 Amforor (86 ex), 2013 Finnegans Likvaka (85 ex).

Får Bertil Falk hålla på så äter serien upp sig själv.

Flera av dessa julkort är originella berättelser men inte alla. Falkenering i Indusdalen behandlar “världens största äventyrare genom tiderna sir Richard F. Burton (1821–90). Bertil Falk har skrivit förord och översatt.

Burton tog sig bl a förklädd till Mecka, spionerade åt de brittiska myndigheterna på indiska pojkbordeller, skrev en lysande bok om Island och närstuderade mormonerna i USA. Han “upptäckte” Tanganyikasjön och översatte Tusen och en natt för att nu bara göra ett urval.

Kanske kan man säga att han var sin tids Bertil Falk, vilken senare är mycket vittberest, oerhört allmänbildad och har verkat som dagstidnings- och TV-journalist, dokumentärfilmare, närradioproducent, föredragshållare och översättare.

Ungdomssynder – Zen Zats Jul 2008, innehåller två ungdomssynder av kända författare, Besöket av Jane Austen och Sökandet efter lyckan av Charlotte Brontë.

Apropå ungdomssynder så skrev Bertil Falk 1953 vid 20 års ålder ett skådespel: Järtecken. Det handlar om att den franske skalden Rimbaud (1854–1891) haft en cirkus i Sverige och nu far vidare med den på atlantångare till Amerika.

Båten går över de vatten där Titanic förliste, vilket skapar oro ombord – trots att Titanic byggdes mer än tjugo år efter det att Rimbaud gick ur tiden. Och efter att ha legat ospelat i 58 år uruppfördes skådespelet 2011 och gjorde succé vid Petersgårdens Drama i Lund.

Två lovande skådisar Erik Persson (Rimbaud) och Harry Thorfinn (Han) agerade i den surrealistiska fartygsvärlden. Samma år kom Järtecken som Zen Zats Jul 2011.

I Amforor 2012 får vi möta Bertil Falk som diktare i t ex Judinna i Belsen:

“Nästan svart
lyste eldstämpeln på hennes arm
och hennes blinda ögon sökte landet.
I hennes minne smalt ett ghetto bort.”

Senaste julkortet kom 2013. Det var en översättning av Finnegans Likvaka av James Joyce Bok 1 Kapitel 1. Detta gjorde för min del att jag äntligen tyckte mig få lite hum om en av världslitteraturens mest känd böcker – en som nästan ingen läst!

Att få en sådan julbok varje jul har varit en stor glädje och jag har år efter år fått sätta mig in i nya världar och idéer. “Inte bara istället för ett banalt julkort utan också undertecknads litterära lekstuga där jag gör vad jag vill, vilket ibland kan vara hänsynslöst mot läsaren”, skriver Bertil Falk i julkortet 2005 (s 207).

Som julkorten inte varit till salu har bara ett fåtal personer kunnat läsa dem. Nu har en av dessa svåråtkomliga verk utgivits av Orda Förlag. Det är Gardar Gåtlösaren (utan suffixet saga) som ursprungligen var julkort 2005.

Jag läste den och blev djupt fascinerad. Det handlar om vad man skulle kunna kalla en detektiv från vikingatiden. Nå, “detektiv” är ett senare begrepp som första gången (har man sagt mig) fanns i Charles Dickens Bleak House (1852 – på svenska 1942). Men Gardar beter sig som en modern deckare och klurar ut diverse gåtor.

Gardar Gåtlösaren bor i det danska Skåne för tusen år sedan. Från trakten av Trelleborg (som Bertil Falk) och är både kompetent och klipsk. Första äventyret gäller en gård där boskapen dödas i smyg. Han anländer till brottsplatsen skuggad av en oerhört vacker ung kvinna, som sägs vara den mest eftertraktade inom fem dagars hästritt.

Vad gäller kvinnor bör man inte låta sig bländas utan att först kolla vad slags svärmoder som medföljer. Och frågan är vilket som ger störst njutning, att spela schack eller ha samlag. Jag har faktiskt prövat bägge förlustelserna och känner att det är för privat att avslöja vilken som behagade mig mest. Ett tips kan jag dock ge: det var inte schack.

Vi får oss en rad porträtt av gårdens folk och mördaren fälls på närmast psykologiska grunder. Det är spännande och överraskande och när domen faller inser man att den är logisk och riktig samtidigt som man lär sig en hel del om den mänskliga naturen.

Själv gammal lektor i historia njuter jag av författarens kunnighet när det gäller att riktigt och kunnigt skildra miljö och människor. Utan tvekan skulle man kunna låta gymnasister läsa en bit för att lära sig vikingatidens historia och förhållanden.

När den första gåtan är löst och Gardar klarat sig (för tillfället) undan den vackra kvinnans kärleksränker, drar han vidare till Birka, Gotland och det avlägsna Miklagård dvs nuvarande Konstantinopel (som Bertil Falk besökte för rechearch). I Birka som skildras helt magnifikt, har en mördare ritat ett kors på offrens bröst. Denne mördare är som det ofta är i deckare, den minst trolige. Mordvapnet är också av ett slag som ingen kommer att tänka på.

Dessutom dödas banemannen av en person han aldrig trott skulle göra något sådant mot honom. Och med en formulering värdig Frans G Bengtsson, rullar mördarens huvud nerför kullen “med ett förvånat uttryck”.

Det gamla julkortet om Gardar avslutas ganska abrupt. Ett tänkt slutkapitel “bidde inte”. I den nya och allmänna utgåvan ges ett spännande slutkapitel som handlar om Miklagårds falskmyntare. Jag läser med samma förtjusning som jag njutit resten av boken och känner att Gardar Gåtlösaren, när han nu sprängt upplagan på 93 numrerade exemplar och kan bli var mans egendom, kommer att älskas av många. Enligt min mening är det den bästa svenska historiska deckaren sedan Carl Greeks En ljugande malm (1973).

Utan tvekan är denna originella, spännande och ytterst läsvärda roman en bok som har alla chanser att bli en stor svensk klassiker! Jag hoppas innerligt att den snart får en fortsättning, kanske efter de riktlinjer som skissades i julkortet om Gardar Gåtlösaren en gång.

JEAN BOLINDER

Taggar: , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22