GALVESTON

Nov 4th, 2015 | By | Category: 2015-11 nov, Recension

Omslag till GalvestonAv Nic Pizzolatto
Galveston, 2010
Översatt av Lina Erkelius
Kalla Kulor Förlag, 2015
ISBN 978-91-88153-03-6, 249 sidor

Nic Pizzolatto  slog igenom som skapare av den amerikanska TV-serien True Detective, om två kriminalpoliser som i 17 år jagar en seriemördare i den sydliga delstaten Louisiana. Innan dess hade han redan skrivit romanen Galveston som gillades av kritikerna och nästan fick Edgar-priset för bästa debutroman. Men boken dog i konkurrensen och först efter TV-serien väcktes intresset för Pizzolatto igen, boken är på väg att bli film och finns åter i tryck i USA efter fem år, så det är inte konstigt att Kalla Kulor också ger ut den i Sverige.

Nic PizzolattoYtligt sett finns inte mycket mer än ett flykttema som förenar True Detective och Galveston. Boken handlar om en före detta torped för den organiserade brottsligheten. Det är sent 80-tal och yrkesmördaren och fyllot Roy Cady har just fått veta att han lider av obotlig lungcancer. Till råga på allt har hans främste uppdragsgivare snott hans flickvän och vill inte gärna ha hennes gamla älskare kvar i livet. Han sätter upp en fälla för Roy men de tilltänkta mördarna blir själva dödade medan den som skulle bli offret och en ung prostituerad överlever och flyr tillsammans med den prostituerades lillasyster mot Texas. På ett sunkigt motell i Galveston försöker trion fixa till en ny tillvaro.

Ju mer man kommer innanför skinnet på huvudpersonen börjar man förstå att hans val av yrke inte tillkom av en slump. Om DNA har en mördargen hade Roy fått den vilket gjorde att han inte enbart var duktig på att döda utan att han också tyckte om det. Detta lär man sig i den parallellhandling som utspelar sig 2008 när Roy hunnit bli drygt 60 och bor ensam i Galveston med en hund som enda vän.

Historien tycks vara något av en vördnadsfull blinkning mot de pulpförfattare som brödskrev noveller och följetonger i magasin med fantasifulla namn som True Detective, The Magic Carpet, New York Stories, Golden Fleece, Railroad Stories, Sea Stories, Oriental Stories, Jungle Stories, Pirate Stories, Football Action, Skv Birds, War Stories, Navy Stories, Ghost Stories och Weird Tales. Och så vidare i all oändlighet.

Man känner igen tekniken. Först ett blodigt förlopp för att locka läsare. Sedan är det dags att skriva den berättelse man faktiskt vill skriva. De som skrev i dessa tidningar som trycktes på trähaltigt papper var inga dumskallar – somliga kom att bli riktigt berömda – och det är inte heller Nic Pizzolatto. Det märks att han sympatiserar med sina fiktiva personer, oberoende av vilka de är och vad de har ställt till med. Det får boken att kännas autentisk och därmed bli den också spännande och mycket läsvärd.

BJÖRN ENMAN

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22