FRÅN HOLMES TILL SHERLOCK

Nov 6th, 2018 | By | Category: 2018-11 nov, Recension

Omslag till Från Holmes till SherlockAv Mattias Boström
Piratförlaget, 2013 (utökad nyutgåva 2018)
ISBN 978-91-642-0577-3, 576 sidor

Sedan Dast anmälde denna utomordentligt välskrivna bok då den kom ut för fem år sedan har Mattias Boström inte bara fått huset fyllt av utmärkelser utan också skrivit till 62 boksidor. Den inledande delen är en detaljerad en biografisk skildring av Arthur Conan Doyle beskrivs i med- och motgång, författarens litterära gåva presenteras och man får veta hur hans miljö, utbildning och umgänge fick honom att hitta de huvudpersoner som gjort att människor fortfarande med glädje läser berättelserna om mästerdetektiven Sherlock Holmes och hans sidekick doktor Watson.

Mattias Boström är en skicklig biografiförfattare som kan sin huvudperson och huvudpersonens litterära gestalter och som ledande Sherlock Holmes-kännare i vår del av världen har han insikter i ämnet som få andra. I detta ämne ingår också kunskaper om den tid då Conan Doyle verkade och skapade sina berättelser. Den världsberömde Conan Doyle, sedermera Sir Arthur, var för 130 år sedan en småstadsläkare med så liten patientkrets att han behövde ett extraknäck och lyckades tjäna en del på att skriva noveller för dåtida press. I en av novellerna hittade han på en mycket vetenskapligt sinnad huvudperson, kalkerad på docenten och föreläsaren Joseph Bell. Den personen döptes till Sherlock Holmes och hans äventyr bland Storbritanniens skummisar blev doktor Watson som skildrade händelseförloppen så gott han förstod.

Den historien är allmängods. Boström använder denna biografiska berättelse som grund till en historia om hur ett par fiktiva personer blivit en affärsverksamhet som på gamla och nya plattformar fortfarande lever och frodas, har fått nya vänner som utgår ifrån att Sherlock och Watson har varit levande människor och att Doyle enbart fungerat som deras levnadstecknare. Figuren Holmes, som getts attribut av andra än författaren, snappades upp av folk i reklamvärlden och av andra skribenter som tjänade en hacka på att både skriva likartade historier och att parodiera populärhistoriens mest kända skrapsinne. Det dröjde inte alltför länge innan Holmes började leva sitt eget liv utanför författarens kontroll.

Att läsa om författare som lyckas är alltid intressant (min åsikt, andra kan tycka annorlunda). Deras samklang med den tid där de verkade har också stor betydelse. Mattias Boström leder oss med fast hand och livaktigt språk oss genom både 1800-talets sista år och fram till det nya årtusendet.
Sir Arthur Conan Doyle har inledningsvis huvudrollen men ju längre in i berättelsen man kommer märks att den övertas av horder av tidningsredaktörer, förläggare, illustratörer, skådespelare, filmmakare och helt vanliga beundrare av de ikoniska gestalterna. Bilden av denne förste kriminaltekniker skapades i första hand av de illustrationer i The Strand Magazine som gjordes av tecknaren Sidney Paget och den böjda pipan, som inte finns med i Doyles texter, introducerades av skådespelaren William Gillette som när han spelade Holmes på scenen inte ville att en pipa med rakt skaft skulle skymma hans mun.

Doyle såg inledningsvis berättelserna om Holmes som brödskrivande och efter ett tag blev han hjärtligt trött på sin hjälte som han tyckte tog tid från hans seriösa författarskap. Han ville göra sig av med huvudfiguren och gjorde det också i novellen Det sista problemet (1894) där han föll utför Reichenbachfallet i Schweiz under en strid med sin ärkefiende professor Moriarty. Det hjälpte inte. Läsare och förläggare krävde hans återuppståndelse och fick som de ville. Han tvingades acceptera sin långlivade hjälte som satte mer än bröd på bordet i hans hem. Men det idoga skrivandet gjorde att Doyle inte hela tiden orkade hålla samma kvalitet i texterna.

Han hade inte längre ensamrätt på Holmes, Watson och alla de övriga figurer han skapat. Sherlock blev populär på scenen i en berättelse som Doyle inte skrivit. En dansk författare såg pjäsen i New York, skrev av replikerna och hemma i Danmark skrev han om det han mindes av vad han sett och kunde sätta upp en ny pjäs utan att behöva betala någon royalty. I Tyskland skrev ett gäng författare nya och ofta rätt taffliga Sherlock Holmes-historier på löpande band, översatte dem till olika språk att sålde häftena över hela Europa, även i Sverige. Det gick bra. Upphovsrättslagarna gällde inte i alla länder.

Nu är det film- och teveindustrin som fortsätter att dra nytta av de sekelgamla historierna och om jag tolkat Boström riktigt anser han att detta är bra eftersom det håller Sherlock Holmes personlighet vid liv och låter honom verka i en ny tid.

Före sin död blev Sir Arthur Conan Doyle djupt troende spiritist, övertygad om att det gick att kommunicera med de döda. Hösten 1929 höll han föredrag om detta i ett disigt och regnigt Stockholm (“Londonväder”, tyckte han. ”Jag förstår att ni vill att jag ska känna mig som hemma”). Denna tro gjorde att han sade upp vänskapen med Harry Houdini, den världsberömde trollkarlen och utbrytarkungen som gjort det till en livsuppgift att avslöja bedrägliga andeframkallande medier.

Från Holmes till Sherlock utkom som sagt första gången 2013. Då utsågs boken av Svenska Deckarakademin till årets bästa fackbok och har sedan dess utkommit i en rad andra länder. Den har nominerats till flera av USA:s främsta kriminallitterära pris, bland annat det prestigefulla Edgar Award, samt vunnit Agatha Award och förärats med litterära priser i Storbritannien och Tyskland.

Conan Doyle dog 7 juli 1930 i sitt hem i Sussex men intresset för Holmes och inte minst det han kunde inbringa monetärt levde vidare. Berättelsen om vad detta arv gjorde med hans efterlevande är minst sagt saftig och egentligen en rysansvärd historia.

KJELL E. GENBERG

Mattias Boström

Mattias Boström. Foto Anna-Lena Ahlström

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22