EXTRAVAGANTA ESKAPADER Gösta Palmcrantz’ liv och verk

Dec 30th, 2008 | By | Category: 2009-1, Recension

GÖSTA PAMLMCRANTZ (GÖSTA SEGERCRANTS) En bibliografi
Av Dag Hedman
Avdelningen för litteratursociologi Uppsala 2008

Gösta Rosencrantz och väninnan Else Deutch 1916

Gösta Rosencrantz och väninnan Else Deutch 1916

Gösta Palmcrantz (1888–1978) var en riktigt flitig underhållningsförfattare som av sin samtid ofta jämfördes med Gunnar Serner. Serner blev känd som Frank Heller medan Palmcrantz mest använde pseudonymen Gösta Segercrantz men också många andra pen names. Han kom ut med drygt tjugo romaner och novellsamlingar men försörjde sig mest genom att skriva följetonger och noveller i den så kallade boulevardpressen.

Min frisör på Västra Tullgatan i Hudiksvall hade tidningar som Cocktail, Pin Up och Top Hat på sitt ”litteraturbord” och jag läste dem gärna – men har inget minne av att Palmcrantz (eller någon annan av hans pseudonymer) gjorde särskilt intryck på mig. Det kan förstås bero på att jag bara var tio elva år då. Jag har läst honom senare och eftersom jag själv skaffat mig mina inkomster som brödskrivare är det mycket i hans historia som jag känner igen, trots att han var så mycket tidigare.

Palmcrantz (gift tre gånger och fembarnsfar) var starkt influerad av Serner/Heller och dennes romaner från Monte Carlo – fast det var troligen inte därför han blev spelmissbrukare. Han hade också betydligt mer sex och erotik i sin produktion – pikanterier kallades det och skulle kanske numera platsa i Kamratposten, om barnen bara kunde förstå resten. En gång skrev han ”renodlad” porr under namnet Jan Oders. Boken hette Glädjeflickan och myndigheterna fick fnatt och beslagtog den år 1939.

Under hans tidigare tid var Sverige ett stort exportland när det gällde underhållningslitteratur. Palmcrantz alster översattes till danska, norska, finska, tyska, tjeckiska, ungerska, estniska, holländska, serbiska samt engelska och franska och ett par filmer gjordes efter dem i Hollywood och Berlin. Mot slutet av hans levnad kom ”kiosklitteraturen” in till Sverige från företrädesvis USA.

Egentligen tjänade Palmcrantz stora pengar på sina humoresker, noveller och kriminalromaner men hans bohemiska livsstil kostade också massor. Han skrev tiggarbrev till sina förläggare från olika orter i Europa när ekonomin inte gick ihop. Ibland lyckades han.

Allting spenderade han emellertid inte själv. Han hade god hjälp av författarkolleger som Evert Taube, som väl inte direkt framstår som någon ljusets riddarvakt i Hedmans redogörelse.

Palmcrantz var en idérik författare (inte minst när det gällde att skaffa förskott) men efterhand sprang tiden ifrån honom. Folk ville inte längre läsa om personer som sprängde kasinots band, levde loppan med undersköna kvinnor på Rivieran eller råkade ut för äventyr i pyramidernas ”fuktiga” gångar.

Dag Hedman

Dag Hedmans två böcker om Palmcrantz (biografin och bibliografin) är ohyggligt grundliga med en uppsjö fotnoter och verifieringar som mer passar för forskare än vanliga läsare. Men för den som intresserar sig för den lättare litteraturens historia – och dess författares villkor – är den (liksom Hedmans tidigare bok om Frank Heller) en guldgruva.

KJELL E. GENBERG

Taggar: ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22