EN DÖDSVIND FÖR MITT FOLK Sitting Bull – livet, komplotten, mordet

Jun 22nd, 2013 | By | Category: 2013-06 juni, Recension

Omslag till En dödsvind för mitt folkAv Tommy Eriksson
Agerings Förlag 2013
ISBN 978-91-86119-17-1, 352 sid

Jag hade så mycket gott att säga om Erikssons förra bok – Custers sista strid – att delar av min recension hamnade på förlagets marknadsföringsflik i En dödsvind för mitt folk.

Denna nya biografiska skildring av lakotafolkets hövding Sitting Bulls liv är också mycket informativ men ändå har jag invändningar. Det är sant att de amerikanska myndigheternas repression gentemot urinvånarna var både brutal och insiktslös samt att många av de officiella personer som skickades västerut var grymma och sällsynt ”patriotiska”. Eriksson tar fasta på detta. Han nämner visserligen att grymhet i krig förekom även hos indianerna i deras strider stammar emellan men mellan raderna kan man skymta beundran för deras mod. De dödade i handgemäng, tog coup där de fega amerikanska soldaterna använde vapen som skördade offer på avstånd.

I mina egna tidigare bokskildringar av indianskt liv har jag själv haft liknande tankegångar men med åren reviderat dem.

I synnerhet har jag svårt för Erikssons idealiserande beskrivningar av Sitting Bulls förmåga att ta till sig Den Store Andens – Wakan Tankas – budskap och hans energi när det gällde att föra detta vidare till sina medmänniskor. Han får veta att han är gudomligt utvald att skydda sitt folk som krigare, schaman och orator. Det är svårt att inte göra kopplingar till vår tids religiösa fundamentalister, samtidigt som man inser att den ”goda” gröna-våg-ideologin kan fungera som en politisk motvikt.

Därmed slut på klagomålen. Sitting Bull har fått en särställning bland de indianska hövdingarna, hade den redan under sin livstid fast mera regionalt begränsat, och Eriksson berättar initierat och detaljrikt om hans och de nordamerikanska skogs- och prärieindianernas historia, om deras seder, myter, tro och leverne. Somligt är mycket spännande och gör att man gärna läser delar av boken som om den vore en roman.

Tommy ErikssonMan tror att Sitting Bull föddes som Ytatanka Iyotake 1831, men årtalet är osäkert. Däremot vet man bestämt att han dog för en kula, troligen avlossad av indianpolisen Bullhead eller hans kollega, den 15 december 1890.

Redan som ung hunkpapa lakota (en gren av siouxerna) lyckades han utmärka sig som jägare och hästtjuv och blev så småningom både politisk och andlig ledare för stammen efter att ha visat sig synnerligen effektiv som krigare och karismatisk talare. Det som var mest utmärkande för hans gärning var att han aldrig skrev under några avtal som innebar att hans folk avträdde land till de vita. Det som gjorde honom till en kändis för amerikanerna – och hans namn bekant i stora delar av världen – var att han var närvarande när Crazy Horse och hans män raderade ut general Custers Sjunde Kavalleri vid slaget vid Little Big Horn 1876, den krigshandling Eriksson skildrar i sin tidigare bok.

Denna händelse behandlas perifert här men den gjorde att Sitting Bull framstod som en skrämmande figur i Washington som naturligtvis vidtog åtgärder. För de kristna frimurare som styrde USA framstod indianernas traditionella livsföring som främmande och därmed hotfull och ett hinder för expansionen västerut. De fördrag som skrevs med urinvånarna bröts med jämna mellanrum och man var inte så noga med att skilja på krigare, kvinnor och barn när man gav sig ut på ”straffexpeditioner”. Bisonoxen slaktades till närmast utrotning vilket ledde till indiansk svält och tvingade dem att bli flyktingar i eget – nu ockuperat – land.

1877 flydde Sitting Bull till Kanada för att efter en tid ge upp och gå i fångenskap i ett kargt reservat. Där behandlades hövdingen illa. Han fick dock ett andningshål genom att bli ”cirkusartist” hos William Cody, mer känd som Buffalo Bill, en av dem som hjälpte till att utrota bisonoxen. Hans störste antagonist på reservatet, indianagenten James McLaughlin, såg dock till att hans bana som artist kortades av. Eriksson menar också att denne McLaughlin var delaktig via ombud i Sitting Bulls död.

Eriksson har utnyttjat sitt källmaterial väl och hans prosa är utomordentlig. Detta är – trots de invändningar jag redovisat – en bok som bör läsas av alla som intresserar sig för amerikansk historia.

KJELL E. GENBERG

Taggar: , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22