DOSAN Helga Gregorius berättelse

Mar 22nd, 2013 | By | Category: 2013-03 mars, Recension

Omslag till DosanAv Helena Sigander
Exilium Förlag 2013
ISBN 978-91-980613-1-4, 305 sid

Hjalmar Söderbergs Helga i Doktor Glas är en ganska opersonlig varelse, en liten blomma med ljust silkeshår. Denna ”brottsroman” från tidigt 1900-tal har hundra år senare inspirerat andra författare. Bengt Ohlsson, känd krönikör i Dagens Nyheter, kom 2007 med romanen Gregorius som behandlade doktorns vän och antagonist med samma namn och nu har Helena Sigander börjat skriva en serie om kvinnan i triangeldramat: Dosan, Helga Gregorius berättelse. Denna första del börjar år 1901 med en spirande kärlekshistoria mellan ungdomarna Helga och Carl-Evert, där han vill mer än bara kyssar och drömma om en framtid tillsammans, och läser tidningsartiklar om samvetsäktenskap för henne. Visst vill hon erotik, men vågar inte helt och fullt leva ut sina känslor. Lite om det sexuella får hon emellertid lära sig av bästa väninnan och sysslingen Karolina.

Ungdomskärlekar går över, så även här, och Helga blir gift – med pastor Gregorius, som visar sig vara ganska bortkommen på kärlekskonstens område till hennes besvikelse. Det är alltså inte att undra på att hon i detta äktenskap ramlar in i ett hett förhållande med en spelare och förförare. Hennes framtidsplanering verkar gå i stå.

Mitt i allt detta kommer Helga till insikt om sociala och politiska frågor. Unionen med Norge är på upphällningen och det talas om inbördeskrig samtidigt som hon influeras av de kvinnorättskämpar som kräver respekt för kvinnors rättigheter vid möten på Hötorget i Stockholm. Dessa idéer får också näring i läsningen av favorittidningen Idun (grundad 1877 av Frithiof Hellberg) som vid denna tid ändrade inriktning från att vara en praktisk husmoderstidning till att innehålla material om kvinno- och rösträttsfrågor.

Helena SiganderHelena Sigander tycks ha haft denna roman i sikte sedan längre. Redan 2006 skrev hon och regisserade pjäsen Helga, som uppfördes i Stockholm och 2008 spelades radiopjäsen Helga Gregorius.

Boken är en vidareutveckling av de tankar hon hade om Söderbergs Doktor Glas i dessa pjäser, men romanen innehåller så mycket mer, inte minst beskrivningar av Stockholm och dess begivenheter vid förra sekelskiftet. Det är en välskriven, väl researchad text, stämningsfull och i vissa fall nästan lyrisk. Doktorn beskrivs som inte fullt lika obehaglig som i Bengt Ohlssons bok, men man får hela tiden en märklig känsla av något kallt när det gäller honom. Och man inser att Helgas ambivalens gällande sin make, hennes längtan efter något annat, något bättre och friare, är hennes drivkrafter.

Bokens slutkläm bäddar för en intressant fortsättning.

LENA JEPPSSON

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22