DOMEDAGSKLOCKAN och myten om jordens ständiga undergång

Mar 24th, 2014 | By | Category: 2014-03 mars, Recension

Omslag till DomedagsklockanAv Svenolof Karlsson, Jacob Nordangård, Marian Radetzki, med en introduktion av Hans Bergström
Ekerlids förlag 2013
ISBN 9789187391224, 230 sidor

Först och främst tänker jag inte recensera denna bok i egentlig bemärkelse. Det finns det redan gott om folk som gör. Det som förenar dessa recensenter är att de har bestämt sig i förväg vad de ska tycka om boken. Antingen är den skriven av “klimatförnekare” som inte ska lyssnas på alls. Eller så är den skriven av tystade sanningssägare som slåss mot korrupta, pseudovetenskapliga vänsterorganisationer med världsherraväldsdrömmar.

Den enda ståndpunkt en lekman som jag kan ta är den skeptiska. Att den här frågan är för viktig för att hamna i händerna hos folk med en ekonomisk eller politisk agenda är självklar. Men som jag ser det är detta precis det som har hänt. Och därför kan man egentligen inte lita på någon.

Min egna hypotes i frågan är denna: marxismen hade sedan länge förutspått kapitalismens fall på grund av sina egna motsägelser, men på 60-talet hade det blivit tydligt att det inte var på väg att hända. Samtidigt kollapsade den traditionella arbetarrörelsen och vänsterrörelserna riskerade att bli irrelevanta. Detta löstes med att smälta ihop med den begynnande och snabbt växande miljörörelsen, kapa deras frågor och hävda att kapitalismen orsakade så stora miljöskador att socialism var den enda lösningen. På så sätt fick marxismen rätt i alla fall: kapitalismen var dömd att kollapsa, men under tyngden av en alltmer förgiftad jord. För vissa verkar det nämligen vara viktigare att basera sina slutsatser på huruvida dessa skulle glädja en sedan länge död ekonom eller inte.

Håller människan på att ta död på planeten? Det kan inte jag veta. Men jag är väldigt skeptisk som sagt.

På 60-talet pratades det om att den direkta miljöförstöringen skulle döda allt liv på jorden. Det hände inte. På 70-talet var en ny istid på ingång. Det hände inte. På 80-talet var det ökenspridningen som skulle göra livet ohållbart på rekordtid. Det hände inte. På 90-talet skulle ozonhålet och det sura regnet göra planeten kal väldigt snabbt. Det hände som bekant inte heller.

Och nu springer det en massa forskare/”forskare” och aktivister och skriker att vi måste släcka ner hela planeten omedelbart, annars så dör vi innan nästa tisdag. Såvida vi inte ger dem inflytande i politiken förstås. Och en massa pengar. Detta är inget som ska diskuteras, för är man inte med dem så är man “klimatförnekare”, ett ord jag avskyr något innerligt på grund av dess antydan och likhet med “förintelseförnekare”. Som om sanningen var en moralisk ståndpunkt.

Om denna boks innehåll är sant så är det skrämmande läsning om en värld där en lögn ska bevisas vara sann oavsett konsekvenserna. Men det kan inte jag avgöra. Så jag tänker tillbaka till hur det var förr och kommer ihåg att det var precis likadant för inte så länge sen då också. Det som påstods då visade sig vara lögn och fantasier. Efter ett tag.

JOHANNES GENBERG

Svenolof Karlsson

Svenolof Karlsson

Jacob Nordangård

Jacob Nordangård

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22