DOMARENS HUS OCH ANDRA NOVELLER

Mar 6th, 2010 | By | Category: 2006-4, Recension

Av Bram Stoker
Översatt av Charlotte Hjukström
Efterord av Peter Glas
Bakhåll 2006

Bram ”Dracula” Stoker (1847-1912) betalade andra skribenter som rirajtade hans texter. Det ursprungliga manuset till Dracula lär ha varit uselt, enligt en kvinna som skulle ha fixat till språket, men som Stoker tyckte var för dyr. En billigare omskrivare fick jobbet. Hur en äkta Stoker ser ut kan man se genom att läsa The Lair of the White Worm. Nej, denne irländare var varken någon W. T. Yeats eller James Joyce, men den fantasifulle Stoker överträffar sina skrivande landsmän (bortsett från Oscar Wilde med Dorian Grays porträtt) i ett avseende: han var en baddare på att få till hårresande historier.

Förlaget Bakhåll kommer nu med den suggestiva samlingen Domarens hus och andra noveller i utmärkt svenskdräkt av Charlotte Hjukström. Detta är ingen bok för den som ryser inför råttor eller är mörkrädd. Titelnovellen är en otäck spökhistoria om ondska för ondskans egen skull. Beskrivningen av Pencastle, i underbara Cornwall är på kornet i inledningen till den ruggiga Abel Behennas återkomst, där två vänner slåss om samma flicka och Djävulen gör sitt. Den läbbiga Råttbegravningen utspelas i lumpsamlarnas Paris, som liknas vid en bläckfisk och handlar om en man som jagas i ett område med stinkande sophögar, förorenade vatten, vallgravar, branta stup. Det är samlingens förskräckliga höjdpunkt. Draculas gäst utspelar sig på Valborgsmässoafton och är en lagom hemsk, men annorlunda turnerad Dracula-story med en knorr värdig en O’Henry. Det växande guldets hemlighet är också en variant på temat skräck och ondska. En dröm om röda händer berättar om en mördares mardröm med en sorts ”lyckligt slut”. Den sjätte Och sista novellen Konungens slott är en sentimental, sagoliknande berättelse om Poeten som förlorat sin hustru.

Likt en omvänd Dante vandrar Poeten från Paradis Via Skärseld – inte mot Inferno utan mot Döden och sin älskade. Skräck är just nu inne, inte minst bland unga läsare och gör sig väldigt bra i novellernas komprimerade form. Jag har här bara snuddat vid de ruskigheter som den potentielle läsaren har framför sig, men Stokers omtalade träaktiga språk märks i alla fall inte här bortsett från några ställen i ”Draculas gäst”. Han hade kanske bra rirajtare ?

BERTIL FALK

Taggar:

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22