DÖDLIGT ANGREPP

Sep 10th, 2009 | By | Category: 2006-2, Recension

Av Alf R. Jacobsen
Banesår. Tirpitz og jakten på X5 2004
Översatt av Lars Ahlström
Natur och Kultur 2005

Till det som intresserade mig särskilt när jag bedrev doktorandstudier i historia, hörde den tyska ockupationen av Norge. Bl.a. brottades jag i månader med en nära 600 sidor tjock lunta på tättryckt tyska: Weserübung av Walther Hubatsch. När jag nu letar fram detta verk ur mitt historiska biblioteks allra dammigaste hörn finner jag att boken är full av anteckningar, bl.a. sådant som ”tisdag”, ”onsdag” – markerande de ursega dagar jag satt där med lexikon och anteckningsbok. På något ställe har den plikttrogne och ambitiöse unge läsaren – vågat att vara kritisk: ”Fullkomligt värdelös karta!” står vid en skiss över någon flottrörelse.

Fyrtio år senare har jag så återförts till tyskarnas skändligheter i vårt västra grannland. Nu har läsningen varit nöjsam och fängslande Alf R. Jacobsen har skrivit en fascinerande bok om hur man lyckades spränga det tyska slagskeppet Tirpitz uppe vid Kåfjord i Nordnorge: Dödligt angrepp Miniubåtstriden mot slagskeppet Tirpitz. Översättningen har gjorts av Lars Ahlström, men han har haft det lättare än jag hade, det rör sig en norsk bok och norska är väl för de flesta svenskar enklare först än tyska.

Vi har kommit en bit in i ockupationen. Den inleddes som bekant 9 april 1940 men vi är nu framme vid september 1943. Skräckskeppet Tirpitz låg, som man kunde tro, tryggt förankrat i skydd av minfält och andra hinder för en fiende. Men engelsmännen hade kommit på en nytt och effektivt vapen – miniubåten.

Med Winston Churchill som yttersta drivkraft, transponerades nu fem miniubåtar med högexplosiv last mot norska kusten. Två av dem X6 och X7, lade sina laddningar rätt under Tirpitz och sprängningarna skadade slagskeppet svårt. Frågan är dock hur X5 lyckades? Båten försvann och återfanns inte.

Cheferna på X6 och X7 Donald Cameron och Godfrey Place fick Victoriakorset. Men befälhavaren på X5, löjtnant Henty Henty-Creer kunde inte belönas postumt. Faktiskt omnämndes han hedersamt i The Times, det var allt. Familjen var bitter.

Så hittade man ett ubåtsvrak på botten av fjorden. Kunde det vara X5? Och var det möjligt att visa att X5 lämnat ifrån sig sin sprängladdning? I så fall skulle Henty Henty-Creer äntligen kunna få Victoriakorset. Expeditioner har letat, hopp har tänts och släckts.

Det var mycket länge sedan jag läste en så spännande och engagerande bok som denna. Det är vetenskaplig historia, men samtidigt fantasieggande. Vilka hjältar det var som vågade gå ner i de här flytande likkistorna och som kunde fastna i dem nere på botten utan chans att komma upp till ytan! Jag får stark klaustrofobi bara av att tänka mig in i situationen. Liksom vad gällde Weserübung måste jag klaga över en karta. Den som inleder Dödligt angrepp (5 6) ger inte någon uppfattning om var det hela utspelar sig. Så är t.ex. inte Kåfjord namngivet – det ligger vid Altenfjord söder om Hammerfest. Vad ska läsaren med kartan till om den inte ger orientering? En svart plump i ett i övrigt gott protokoll!

JEAN BOLINDER

Taggar: ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22