DÖDEN LÖSER ALLA PROBLEM

Jun 15th, 2009 | By | Category: 2009-3, Recension

Omslag till Döden löser alla problem

Av Reginald Hill
A cure for all diseases 2008
Översättning Ulf Gyllenhak
Minotaur 2009

Reginald Hill är tillbaka med en ny bok med kommissarie Dalziel. Hill är välkänd bland deckarfans som en av Storbritanniens ledande deckarförfattare, och han har skrivit över fyrtio böcker. Han har vunnit flera priser och utmärkelser för sina verk och noveller, bl.a. Crime Writers’ Associations Gold Dagger för bästa kriminalroman och utmärkelsen Cartier Diamond Dagger för sin gärning som deckarförfattare. Den brittiska TV-serien ”Ett fall för Dalziel & Pascoe” bygger på Hills romaner.

I Döden löser alla problem skickas kommissarie Dalziel, som varit nära att omkomma i en explosion, till den lilla badorten Sandytown för att återhämta sig. Namnet på orten anspelar på Jane Austens roman Sanditon och är ett försök av Hill att skapa en modern version av Austens ofullbordade opus med allt vad därtill hör av märkliga figurer inklusive en mördad arvtant. Dalziels kollega Pascoe kallas till kurorten för att utreda brottet och får oönskad hjälp av Dalziel. Många märkliga händelser inträffar innan upplösningen kommer.

Reginald Hill

Historien är intressant och bitvis spännande men bokens uppläggning är problematisk. Hill låter en av huvudpersonerna skriva e-postbrev till sin syster utomlands, och i dessa brev utvecklas handlingen i återberättad form. Det var kanske sannolikt att man på Austens tid skrev långa brev eller förde långa dagboksanteckningar. Men vem tror att en ung kvinna idag skulle skriva e-post som motsvarar 12–14 sidor tättskrivna boksidor? Och som dessutom återger en händelse så detaljerat som om den skedde i samma ögonblick som hon skrev ner orden på tangenterna? Nej, det blir för långsökt och drar ner läsvärdet rejält.

Ett annat problem med upplägget är att Dalziel lytt sin doktors råd att använda en bandspelare för att dagligen diktera ner det som hänt under dagen. Det är inte sannolikt att den gode Dalziel skulle göra det och det blir dessutom tråkigt.

Hill borde låta Dalziel blomma ut på sitt vanliga sätt istället för att försöka trycka in honom i ett Austenformat som passar dåligt för en burdus, klumpig och charmig kommissarie.

LARS-ERIK HOLM

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22