DÖD MEN DRÖMMANDE – H P LOVECRAFT OCH DEN MAGISKA MODERNISMEN

Mar 7th, 2010 | By | Category: 2006-3, Recension

Av Maffias Fyhr
ellerströms förlag 2006

Den här boken gör mig alldeles matt. Den är späckad med information, jämförelser, fakta och känns ibland akademisk i överkant. Men i samma sekund som jag lägger ifrån mig den för att hämta andan, så vill jag återvända till den. Det är ingen tvekan om att Fyhr lagt ner hela sin själ och lite till i detta verk om H P Lovecraft (1890-1937). Som arbetsinsats är det imponerande. Återigen aktualiseras alltså Providences och Rhode Islands bidrag till litteraturhistorien och i uppsjön av detaljer finns överraskningar. Bland mycket annat hade denne amerikanske skräckförfattare ett dokumenterat intresse för nordiska författare. Han läste Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga, Strindbergs inferno och han kände oväntat till Stagnelius. Hos Fyhr framträder Lovecraft som en del av den tradition som utgick från det litterära intresset för ockultism och Swedenborg som präglade Europa för hundra år sedan och ändå är även detta på sätt och vis en detalj, för killen var en karl med rejäl bredd. Lovecraft är förvisso inte den ende kioskmagasinsförfattare vars tidigare för skräp hållna alster visat sig ha en tidlös sprängkraft, men han är kanske den originellaste med sina fantastiska drömsyner. Så har han också kommit att påverka så pass vitt skilda läsare som franska surrealister, Jorge Luis Borges, William S Burroughs, Carol Joyce Oates, Umberto Eco och skaparna av TV-serien Buffy the Vampire Slayer. Fyhr påvisar att Lovecrafts omtalade ”känsla av uppriktighet och äkthet” uppstår i korsningen mellan finkulturell litteratur och populär smutslitteratur. Känslan uppstår trots att Lovecraft inte alls är ockultist, men Fyhr menar att han behöver det övernaturliga och så att säga uppfinner det på egen hand. Lovecraft var en man som drömde och ur sina drömmar vävde han mattor av fasa. Boken har massor med illustrationer, en notapparat som inte tycks lämna något i övrigt att önska, trettio sidor litteratur(käll)förteckning, en bildförteckning och ett författarregister, som tyvärr är felaktigt här och där.

Finns två personer med som har samma namn, så har missvisning uppstått. Något alfabetiskt titelregister med sidhänvisning finns däremot inte, vilket kanske är synd, för det hade förhöjt den redan värdefulla bokens värde. Men snälla nån! Vad allt ska man begära? Slutsats: Lovecraft har fått en värdig uttolkare i Mattias Fyhr.

BERTIL FALK

Taggar:

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22