DOCKORNA

Sep 7th, 2020 | By | Category: 2020-09 sep, Recension

Omslag till DockornaAv Katarina Wennstam
Albert Bonniers Förlag, 2020
ISBN 9789100184452, inbunden, 410 sidor

Med tanke på att så många kriminalromaner de senaste åren har haft ordet docka i titeln får man betrakta det som en trend. Och ja, det kan finnas något läskigt med dockor. 

När man läser Katarina Wennstam vet man vad man får. Hon kan som få beskriva hur samhället hanterar övergrepp mot kvinnor. Hur förhållandevis få män kan ställa till så mycket skada. Hur attityderna mot sådana brott har varit skrämmande. Hur kvinnorna har behandlats och inte blivit lyssnade på.

Så också i denna bok. Det som är nytt är att DNA-tekniken har möjliggjort att döma brottslingar (läs våldtäktsmän här) i efterhand. Kalla fall. Men också problemet med att så få prov togs på våldtagna kvinnor förr, fallen avskrevs snabbt utan spaningsuppslag.

Det är bra och aktuellt av författaren att använda sig av den aktuella spaningsmetoden. Annars hade den här romanen bara blivit ytterligare än i raden i ämnet. Även om det verkligen tål att upprepas.

Den kände manusförfattaren Julian Gross fyller 50 och har ett jätteparty i sin lägenhet på Söder. På morgonen hittas han död långt nedanför på gatan. Olycka, mord eller självmord?

Charlotta Lugn, som läsarna mött tidigare, får fallet på sitt bord. Det visar sig att andra äldre fall kan ha kopplingar till Gross död. Men det är först när man kan matcha DNA som lösningen närmar sig.

Naturligtvis återkommer här också målsägarbiträdet Shirin Nouri. Den är den karaktär jag är mest nyfiken på i Katarina Wennstams böcker. Nu försöker hon bli ännu mer svensk genom att köpa ett litet sommarställe, som hon inte riktigt vet vad hon ska ha till. Med sina persiska rötter är det mycket där som är främmande för henne. Dessutom brottas hon med personliga problem, vilket hon för övrigt alltid verkar göra. 

Även om mycket är sig likt hos författaren kan man aldrig smita undan. Det är viktigt att ta till sig hennes information, hennes budskap och hennes ilska. Sakernas tillstånd har blivit bättre, utan att vara ens nära riktigt bra.

NISSE SCHERMAN

Katarina Wennstam

Katarina Wennstam. Foto Elisabeth Ohlson

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22