DET VACKRA MYSTERIET

Oct 8th, 2019 | By | Category: 2019-10 okt, Recension

Omslag till Det vackra mysterietAv Louise Penny
The Beautiful Mystery, 2012
Översättning Carla Wiberg
Modernista, 2019
ISBN 978-91-7781-606-5, inbunden, 463 sidor

Ett ”det slutna rummet-mysterium” i en modern polisroman är man inte bortskämd med, och ännu mindre att det slutna rummet är ett kloster som drivs av världens mest skygga munkorden, Gilbertinerna.

Nå, dessa munkar finns inte i verkligheten, i en undanskymd del av Ontario i Kanada, men gregoriansk kyrkosång finns. Munkorden, som inte alltid tyckte som påven, har i flera hundra år gömt sig undan världen och kyrkan och ägnat sig åt det munkar gör plus att de sjunger. Och så lyckas de spela in en cd som till deras förvåning väcker uppståndelse ute i världen och ger dem pengar så att de kan renovera sitt kloster, vilket behövs.

De är aldrig fler än 24 munkar. En morgon hittas priorn, tillika körmästaren, död i abbotens trädgård, och abboten inser att han måst kalla in den världsliga polisen (de har telefonkontakt via satellit men inte internet).

Så då kommer Louise Pennys ständiga huvudperson kommissarie Armand Gamache med sin trogne medhjälpare Jean-Guy Beauvoir från Quebecpolisen. Lite senare kommer också kommissariens chef, tillika hans bittre fiende, överintendenten och lägger sig i.

Jag läste flera av författarens första böcker. De var ganska idylliska och mycket hände i den lilla by där kommissarien och hans fru skaffade sig ett lantställe. Sedan har jag förstått att det blivit våldsammare, vilket påverkar en del i handlingen här, men inte så mycket att det stör för den som missat förra boken.

Miljön här är speciell, vilket också gör utredningen annorlunda. Mycket handlar om gregoriansk sång, och författaren har i en inledning förklarat grunderna, för utan dem hade mycket blivit ännu svårförståeligare.

Det måste alltså vara någon av de 23 kvarvarande munkarna som är mördaren. Hur mordet skett är hyfsat lätt att reda ut, men varför desto svårare. Inte blir det lättare av att munkorden också har tysthetslöfte som en viktig del, varför abboten tillåter dem att tala med polisen. Men tystnadsregeln har gjort munkarna mycket skickliga på att kommunicera med små metoder och att avläsa andra människors sinnen.

En klurig gåta, en fin introduktion till munkliv och kyrkosång, personer som efter hand framträder som individer, inte bara munkar i likadana kåpor, och olika problem som finns mellan de olika poliserna, allt lättläst beskrivet och med en upplösning som bäddar för kommande fall för våra poliser.

Det är många sidor, men den kändes inte lång. Och även munkar är människor och individer.

LEIF-RUNE STRANDELL

Louise Penny

Louise Penny. Foto Sigrid Estrada

Taggar: , , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22