DEN VITA DÖDEN

Jun 22nd, 2009 | By | Category: 2009-3, Recension

Omslag till Den vita döden

Av Björn Hellberg
Lind & Co 2009

Jag minns som vore det i går när Björn Hellberg kom och berättade för mig att han skrivit en deckare. Jag läste den, fann den begåvad men hade också invändningar. Så har deckare följt på deckare och tennisexperten Hellberg har blivit en allt säkrare författare av kriminalromaner. Vår vänskap har fortsatt och fördjupats trots att jag ibland varit väl tuff i mina recensioner. Men Hellbergs kvalitet har förbättrats allt mer.

En gång hälsade han med fru och son på mig och min fru på Nordkoster. Han som passar tåg- och flygtider året och jorden runt, lyckades missa sista kvällsbåten hem. Till allas glädje fick vi ett dygn till på underbara Koster. Det kunde vara rättvist för vi har varit oftare hos Björn i Laholm än hos mig i Bjärred.

Björn Hellberg

Björn Hellberg är känd för sina många olika talanger. Han är landets främste tennisexpert, en framstående deckarförfattare och har därtill varit populär domare i TV:s På spåret. Nu slår han samman två specialiteter och kommer med en kriminalroman i tennismiljö: Den vita döden. Resultatet är lysande. Hellberg kan verkligen tennis, dess historia, människotyper och miljöer. Därtill har han åstadkommit en spännande intrig med smak av Agatha Christies Tio små negerpojkar och ABC-morden.

När jag läser Den vita döden minns jag 1964 då jag kom till Båstad och min första lärartjänst. Man förberedde just interzonfinalen mot Australien i Davis Cup. På den orange banan såg jag Jan-Erik Lundqvist, Ulf Schmidt, Roy Emerson och Fred Stolle öva sig. En äldre spelare hoppade in en dag – det var legenden Lennart Bergelin! Och i alla gathörn härmade ungarna Jan-Erik Lundqvists speciella servestil.

Man andades tennisluft och det gör jag nu om igen när jag nära ett halvsekel senare läser Björn Hellbergs fascinerande bok.

Det hela rör sig om ett tennisläger som i april 1991 hålls i Båstad för spelare födda 1973−74. 18 år senare, 2009, sänder någon fotostat av en tidningsartikel om lägret till flera av deltagarna. Vad värre är, de forna tennisjuniorerna mördas, den ene efter den andre. Man kan undra varför och Kim Stockman som håller på att skriva en bok om tennis, försöker lösa gåtan med hjälp av en gammal polis som blivit änkling efter ett långt och lyckligt äktenskap.

Man tror verkligen på de olika karaktärerna – de är skildrade med psykologisk skärpa. Även miljöerna är trovärdiga och jag känner mig hemma både i det Båstad där jag bodde ett par år och det Wembley där jag aldrig satt min fot. Hellberg är därtill en lysande stilist med ett eget vibrerande språk. Han kan massor med tennishistoria och delar gärna med sig av det som timat. Men framför allt är det ohyggligt spännande så att man verkligen sträckläser boken utan att ge sig tid till annat.

I grunden finns en välspunnen intrig. Man undrar vem som ska mördas härnäst, men kanske mer än något annat, vem som ligger bakom morden. Även om Hellberg inte är lika klurig som salig Agatha så han verkligt skicklig. Utan all tvekan är det här Hellbergs klart bästa deckare och därtill en av de bästa svenska kriminalromanerna i år!

JEAN BOLINDER

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22