DEN SVARTA LINJEN

Mar 8th, 2010 | By | Category: 2006-1, Recension

Av Jean-Christophe Orange
La ligne noire 2004
Översatt av Cecilia Huldt
Albert Bonniers 2005

Jag hade väntat mig mer av Den svarta linjen efter att ha läst Oranges De blodröda floderna – tyvärr såg jag aldrig filmen som också lär ha varit bra – men den fäster aldrig, kanske beroende på att förlaget (dumt nog) berättar för mycket på omslagets baksida. Det gör att man förutser sådant som författaren velat vänta med, och en så liten blunder kan förvandla en hygglig roman till en närapå trist historia. Fast det hade kanske inte blivit så bra i alla fall – persongalleriet innehåller nästan bara personer, inga människor man kan identifiera sig med.

Den kände idrottsmannen Jacques Reverdi, rekordhållare i fridykning, har efter karriärens slut flyttat till Sydostasien där han arbetar som dykinstruktör. Där har flera kvinnor mördats på bestialiska sätt och Reverdi ertappas på bar gärning. Den avdankade journalisten Marc Dupeyrat hoppas på bättre tider om han lyckas skriva en bra grej om mördaren, så han skriver till Reverdi – men inte som sig själv, utan han utger sig för att vara kvinna, den unga och vackra Elisabeth som får ett ansikte av en fotomodell.

Nu får man veta hur illa det stod till i mördarens barndom och efter alla dessa seriemördarfilmer och -böcker räknar man snart ut hur saker och ting ligger till. Reverdi är dessutom en av alla geniala psykopater som tydligen delat cell med Hannibal Lecter och fått hans IQ. Det blir tröttsamt och ospännande med alla uppräkningar av dystra själsliga tillstånd och då hjälper det inte att blod flyter.

INGER STRANDBERG



  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22