DEN SANNA HISTORIEN OM DRACULA Mannen – myten – legenden

Sep 30th, 2016 | By | Category: 2016-09 sep, Recension

Omslag till DraculaAv Ingmar Söhrman
Med förord av Dominique Lahovary, svensk ättling till Vlad Dracula
Vaktel Förlag, 2016
ISBN 978-91-983068-7-3, 160 A4-sid

Ingmar Söhrman är professor i romanska språk i Göteborg och hans kunskaper om rumänsk historia, geografi och språk ger denna berättelse om den gamle litteräre blodsugaren Vlad III Dracula av Valakiet särskild tyngd.

Draculalegenderna har förvaltats väl av filmare, tv-makare och skribenter ända sedan Bram (egentligen Abraham) Stoker 1897 kom ut med skräckromanen med namnet Dracula. Vi har hört skrönorna om ursprungsgestalten Vlad Pålspetsarens grymheter under 1400-talet, den omvälvande tid i sydöstra Europa när det osmanska riket tog för sig av länderna på Balkan. Vlad III Draculas, döpt efter sin far Vlad II Dracul (där dracul betyder draken), uppgift som ledare för det lilla furstendömet Valakiet, beläget mellan de Transsylvanska alperna och floden Donau, var att hindra både osmanerna och det tysk-romerska kejsardömet från att invadera och ta över. Det var grymma erövrare han hade att stå emot och hans metoder för detta var minst sagt avskyvärda, sedda genom moderna ögon. Av sin tids undersåtar (man kan knappast kalla dem medborgare) sågs han dock som en visserligen hård men också rättvis härskare.

Ingmar SöhrmanSöhrman berättar om den historiske Dracula, skildrar honom som en man präglad av sin tid och dess seder och bruk. Ville man behålla den makt man fått tvingades man ta av sig silkesvantarna. Men alla grymheter som tillskrivs honom är säkert inte helt korrekta. Säkert är dock att han såg till att Valakiets vägar kantades av fiender som pålats levande på störar. Men mycket annat är troligen osant, tillverkat av hans fienders spinndoktorer. Att han var en fascinerande gestalt är ställt utom tvivel, vilket bevisas av att snudd på alla känner till honom som den historiska personen och regenten Vlad eller åtminstone som den fiktiva blodsugande vampyren Dracula.

I verkligheten lär inte Vlad ha varit så sugen på blod som dryck.

Söhrmans rikt illustrerade bok om honom är faktaspäckad och intressant för alla som vill veta något om de historiska skeenden som format den länge oroliga del av Europa som kallas Balkan. Eftersom författaren är språkvetare får vi också lära oss en del om stavning och grammatik på andra tungomål än svenska.

En kuriositet är kanske att förlaget spårat upp en släkting till Dracula som bor i Sverige. Dominique Lahovary är den nittonde generationen av släkten Dracula och har skrivit den vackra bokens förord.

Ingmar Söhrman (född 1950) växte upp i Kungshamn och intresserad av språk (han gick i Försvarets Tolkskola 1970–71), tog en fil kand i ryska, franska, spanska, rumänska, engelska, latin, keltiska språk, antikens kultur och samhällsliv i Uppsala 1976. Han blev svensk lektor vid Universidad de Alcalá och Complutense i Spanien, 1989–91, hedersledamot vid Rumänska akademins språkvetenskapliga institut 1994 och via andra akademiska bedrifter är han nu professor i romanska språk, särskilt spanska, i Göteborg. Han har utkommit med ett flertal böcker inom sina gebit.

KJELL E. GENBERG

Taggar: , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22