DANDY Det stora århundradet II

Sep 9th, 2012 | By | Category: 2012-09 sep, Recension

Omslag till DandyAv Jan Guillou
Piratförlaget 2012
ISBN 978-91-642-0367-0, 397 sid

Jag är en jävel på kärlek” var en populär låt för en tid sedan. Jan Guillou skriver om sådana känslor i Dandy, men någon jävel på det är han inte. Däremot får han must och märg i sina beskrivningar av maskulina män som bygger järnvägar i Norge eller krigar mot svarta människor i Afrika. Jag läste fjolårets Brobyggarna med intresse och behållning och såg fram emot andra boken i serien. Skillnaden mellan böckerna är stor.

Det började med att tre fattiga bröder från Bergen i Norge uppmärksammades för sina tekniska kunskaper och skickades till tyska Dresden för att studera till ingenjörer. Lauritz blir den som uppfyller löftena genom att bygga järnväg och broar i oländig norsk terräng och Oscar hamnar i Afrika.

Jan GuillouI nya boken, som börjar 1901, koncentrerar sig Guillou på den tredje brodern, Sverre, som rymt till England med sin älskare lord Albert Manningham och är den som gett verket sin titel. Albert är till skillnad från Sverre rik som ett troll. Båda är ingenjörer och funderar över hur de ska modernisera det gammalmodiga engelska järnvägssystemet. Men nu uppmärksammas också Sverres konstnärliga ådra och i den villa där paret huserar fylls ett galleri med Sverres målningar av Alberts systrar och husets tjänstefolk. Han blir uppmärksammad och bekant med tidens stora – Oscar Wilde, ekonomen John Maynard Keynes och andra storheter, bland annat Bloomsburygruppen. Guillou har utnyttjat sina studier om tiden väl och det finns en hel del humor bland all namedropping.

Livet är kort, men konsten är lång. Kanske till och med långrandig. Och beskrivingen av brittisk överklass känner man igen från BBC:s kostymdramer som svensk TV så gärna sänder.

Liksom läsaren tycks Guillou inse att det här börjar bli lite tråkigt i längden och då tar han till det han är bäst på, sätter sig vid författarbordet för äventyrsromaner och skickar iväg sina huvudpersoner på storviltsjakt i Afrika.

Lite Vita Serien tycker jag mig känna igen i de kärleksscener som beskrivs. Man kan få för sig att det var relativt problemfritt att skylta med sin homosexualitet i början av 1900-talet. Det är det lite svårt att svälja. Även om Sverre faktiskt spöas på gatan, men det verkar vara mest för att förövarna tycks tro att han är tysk. Främmande folk ska man klappa till, och det är något som Guillou skildrar väl. Liksom tidens illusionsrika framtidstro. Han poängterar också det brittiska samhällets viktorianska pryderi, samtidigt som han glider förbi huvudpersonernas samlag oerhört snabbt. Guillou gillar tydligen inte England alls. Åtminstone får man den uppfattningen när han jämför dem med tyskar och fransmän som tydligen är klokare, listigare och har en överlägsen kultur.

Det framgår inte minst i skildringen av krigsåren 1914–1918 där det bland annat talas om lynchning av tyska medborgare i den engelska huvudstaden. Jag försökte kolla sanningshalten i detta men misslyckades. I TV talade emellertid Guillou om att detta var något som tystats ner och endast fanns belagt i svåråtkomliga faktaverk. Jag får väl tro honom på hans ord.

Det här tycks vara en tidig mellanbok. Den slutar 1919 och det ska bli intressant att se den kommande skildringen av mellankrigstiden. Förhoppningsvis blir det mer action och färre konversationer – och möjligen revideras också synen på Tyskland.

PER MAGNUSSON

 

Taggar: , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22