BYE BYE BLACKBIRD

Jan 12th, 2017 | By | Category: 2017-01 jan, Recension

Omslag till Bye bye blackbirdAv Jesper Stein
Bye bye blackbird, 2013
Översättning Margareta Järnebrand
Norstedts, 2016
ISBN 978-91-1-307235-7, inbunden, 366 sidor

Detta är författarens andra bok. Jag läste och gillade den förra, Oro, och trodde då att det skulle komma en fortsättning. Nu är den här. Och jag är ännu mer imponerad.

Det är tre teman: den klassiska polisromanintrigen med gåta och lösning, en relationsroman med mannen, exhustrun, dottern och hustruns nya man tillika makens chef, och inte minst en diskussion om rätt och fel utifrån samhällets och individernas olika synsätt och känslor (ja, samhället ska ju inte känna, vilket kan ställa till problem för samhällets tjänare som ju är människor med känslor).

Alla tre delarna är viktiga, och väl hanterade.

Det gör sammantaget att boken blir mer intressant och komplex. Dessutom med en komplex deckarintrig.

Berättelsen tar sin början fyra år tidigare då Axel Steen och hans kollega John Darling ska utreda ett mord, en ung flicka som våldtagits och mördats. De lyckas inte lösa fallet, men det tog Axel Steen så djupt att han fortfarande väntar på ett tillfälle att ta upp det igen. Men det fick till följd att hans hustru lämnade honom och att han är fast i en existentiell oro som han dämpar med allt för mycket alkohol och hasch och stundtals sex utan större känslor inblandade.

Nu har det gått fyra år (förra boken utspelar sig i mellantiden) och han längtar hela tiden efter sin dotter, hans kollega Darling har blivit hans chef och exhustrun lever med en ännu högre polischef (som vid sidan av Axel är den ende som vi får veta mer om och vet vad han tänker). Så kommer det gamla ärendet tillbaka genom att dna från ett sadistiskt våldtäktsfall kan knytas till det gamla mordet. Mot chefernas önskan tjatar sig Axel till att få nysta i kopplingen och finner snart att det finns ännu fler kopplingar, och jakten på en serievåldtäktsman börjar.

Inte i någon av de tre delarna är lösningarna enkla och lätta. Som läsare inser man att när man i mitten av boken gripit en misstänkt så finns det svårigheter. Jakten måste gå vidare.

Förhållandet till exhustrun utvecklas, men inte riktigt som han hoppas, och hans funderingar över sitt liv blir inte lättare när han träffar en advokat som också avskyr våldtäktsmän men som hanterar de känslorna på annat sätt än Axel.

Så det blir en ovanlig deckare som lyckas vara bladvändare och rättsdiskussion samtidigt.

I slutet har Axel löst brott men knappast sina egna problem. Inte otroligt att vi får möta honom med fler problem, egna och andras, i kommande bok.

Jesper Stein är född 1965 i Århus, och arbetar på Jyllands-Postens redaktion i Köpenhamn som kriminalreporter.

LEIF-RUNE STRANDELL

Jesper Stein

Jesper Stein. Foto Morten Holtum

Taggar: , , , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22