BOMBYX

Jul 11th, 2008 | By | Category: 2008-4, Recension

Omslag till BombyxAv Anne Rambach
Bombyx 2007
Översatt av Helena Stedman
[Sekwa] 2008

Titeln är namnet på en laotisk restaurang i Frankrike – i ett Paris rätt långt från Simenon och Maigret – och kommer ur fjärilsarten Bombyx mori, en vithårig silkesfjäril. Dit kommer frilansjournalisten Diane Harpmann för en intervju och hamnar mitt i en fruktansvärd och mycket grafiskt beskriven skottlossning där åtta människor dör och flera skadas. Hela tiden fotograferar hon händelseförloppet vilket resulterar i att förövarna vill ta kål på henne också.

Hon klarar sig och finner det märkligt att av de döda på den asiatiska restaurangen finns också en europeisk kvinna. Diane inser att här har hon en story värd att undersökas.

Det är en mycket spännande och innehållsrik bok Anne Rambach har skrivit. I Frankrike är det hennes åttonde och i Sverige den första. I Harpmanns långa och vindlande jakt på lösningen låter författaren oss lära sambandet mellan cancer och Amazonas, vad som krävs för att bli en själfull origamivikare och leder läsaren in i en labyrint av mysterier gällande rosor och andra blommor som byter färg när de påverkas av radioaktiv strålning eller giftiga gaser – och mitt i allt detta finns livsfarliga militärer och mafiosos av olika nationaliteter.

Huvudpersonen hamnar på ställen som turister gärna förbiser. På krogen L’Écarteur som är en medicinsk skräckkammare med olika priser för olika kunder söker hon sanningar hos läkare och sköterskor och börjar ana att lösningen finns i industrispionage och bioterrorism.

Hon har också andra demoner att kämpa med – minnena efter mannen och lille sonen som omkommit i en bussolycka. Hindrar dessa minnen henne eller är de pådrivande?

Naturligtvis kan de skyldiga inte låta henne fortsätta med sina spaningar och skriva om det hon fått reda på i en stor tidning. Så slutkonfrontationen blir en blodig historia även det.

Anne Rambach Foto: Richard Dumas/Albin MichelMen, nej, detta är ingen Manhattanpocket av 60-talssnitt. Anne Rambach skriver fantastiskt – och har översatts ledigt och lättläst av Helena Stedman – och med stark modern känsla. Det är faktiskt smått imponerande.

KJELL E. GENBERG

Anne Rambach. Foto: Richard Dumas/Albin Michel

Taggar: ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22