BOERNA Hjältarna som blev skurkar

Jun 10th, 2013 | By | Category: 2013-06 juni, Recension

Omslag till BoernaAv Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
Carlssons Förlag 2013
ISBN 978-91-7331-578-4, 452 sid

Jan-Gunnar Rosenblads och Gundel Söderholms bok om boerna är en mycket intressant, om än aningen upprepande, berättelse om det lilla nederländsk-franska bondefolket i Sydafrika som under sena 1800- och en stor del av 1900-talet hamnade i hela världens öga i och med att Storbritannien hösten 1899 gick i krig mot dem. Dessa människor var djupt troende protestanter, tillhöriga en religionsart med rötter i tidigare århundranden, djupt misstrogna mot moderniteter och tvärsäkra när det gällde sin rasmässiga överlägsenhet gentemot den afrikanska urbefolkningen, som de nedsättande kallade kaffrer.

Boernas ledare hette Stephanus Johannes Paulus Krüger (1825–1904) men kallades för det mesta förr Oom Paul (afrikaans för Farbror Paul). Han kom från en ansedd boersläkt som härstammade från Tyskland och var ytterst religiös medlem i den strängt reformerta doppersekten. All lärdom utgick från Bibeln som han tolkade så att boerna var guds egendomsfolk och när han gick i krig använde han Gamla testamentet som lärobok. Trots att han ansågs vara härsklysten blev han populär bland folket. Han (Oom Paul) och den tredje hustrun Susanna de Plaiss (Aunt Sanny) sågs som landsfader och landsmoder.

Från början kom dessa burer (som de ibland kallades i svensk press) till södra Afrika eftersom de ansåg sig förföljda på grund av sin religion. De lade alltmer mark under sig genom beväpnade flyttningståg i oxdragna vagnar. Dessa kallades treks efter det nederländska ordet trekken som betyder flytta och de nådde sin höjdpunkt sedan britterna tagit herraväldet i området, något de inte kunde förlika sig med. Under dessa treks stred de ofta mot de svarta invånarna på ungefär samma sätt som nybyggare i USA slogs mot indianerna. Nya samhällen bildades, inte minst i Kapkolonin där de blev befolkningsmajoritet.

Under boernas utvandring till Oragneområdet stred Krüger som elvaåring i en batalj med matabelerna och två år senare var han med i slaget vid Blood river. 1839 deltog han i den stora trekken till Transvaal och blev en av grundarna av denna stat. 1852 ingick han i en expedition mot betsjuanhövdingen Sekele och tolv år senare utsågs han till arméns överbefälhavare. 1877 blev Krüger vicepresident, samma år som britterna annekterade Transvaal, och blev därefter eldsjälen i det framgångsrika upproret mot britterna 1880. Han blev Sydafrikanska republikens president och satt fyra mandatperioder på den posten.

Under kriget reste han till Europa för att söka stöd för sin och boernas sak. Han mottogs med stora hyllningar men lyckades aldrig få något aktivt stöd. Efter kriget avled han i exil i Schweiz men hans grav ligger i Pretoria.

Britternas krig väckte vrede i Europa där folkmassor demonstrerade till stöd för ” det lilla gudfruktiga, härdiga folket, ättlingar till nederländska puritaner och franska hugenotter som skapat sig ett nytt liv i det som nu är Sydafrika.” Boerna bjöd dessutom på ett betydligt starkare motstånd än vad britterna väntat sig och i Europa såg många kriget som en Davids kamp mot Goliat. Många anslöt sig som soldater på boernas sida, bland annat bildades en skandinavisk kår. Flera svenskar stupade på afrikansk mark.

Gundel SoderholmJan-Gunnar RosenbladBritternas krigföring väckte motstånd också av andra orsaker. Boerkvinnor och barn sattes i koncentrationsläger sedan deras hus och bohag bränts och våldtäkter var legio.

Efter den brittiska segern i kriget kom inte den förnyelse och förändring som många väntat sig. I stället slog sig de nya och gamla herrarna ihop och bildade den apartheidstat med samvetslöst förtryck och grymma raslagar som Sydafrika före Mandela förknippas med.

Andra världskriget hade också kommit och gått och världen hade fått upp ögonen för vad rashat och koncentrationsläger verkligen innebar. De forna gudfruktiga boerhjältarna blev parias.

Jan-Gunnar Rosenblad (tv) och Gundel Söderholm (th) är universitetsbibliotekarier.

PER MAGNUSSON

Taggar: , , ,

  Relaterade poster:
Fatal error: Call to undefined function wp_related_posts() in /home/dastnu/public_html/wp-content/themes/branfordmagazine/single.php on line 22